- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
502

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Juridik. Av Hj. L. Hammarskjöld - Filosofi. Av A. Lagerwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

502 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.

Det var endast naturligt, att den teoretiska rättsvetenskapen skulle fortgå i den
nationella riktning, som genom den nya lagboken anvisats. Att alltmera intränga
i denna lagboks anda och att allt noggrannare genomforska den fornsvenska
rätten, voro också de strävanden, som kännetecknade 1700-talets juridiska
författare, särskilt de förnämsta bland dem, I). Nehrman, adlad Ehrenstråle (1695
—1769), och M. Calonius (1737—1817).

Under nittonde århundradet har det rättshistoriska studiet i synnerligen hög
grad befordrats genom den monumentala edition av våra medeltidslagar, vilken
är frukten av K. J. Schlyters (1795—1888) utomordentliga flit och skarpsinne.
Näst efter detta jättearbete må nämnas de omfattande lagförslag, som, till stor
del under faktisk ledning av J. G. Richert (1784—1864), upprättats av
Lagkommittén och äldre Lagberedningen. Dessa lagförslag, vilka, även om viktiga
lärdomar hämtats från utlandet, likväl framför allt äro besjälade av den svenska
rättens anda, kunna även i formellt avseende jämföras med 1734 års lag.
Arbetet har sedermera fullföljts särskilt genom Nya lagberedningen och den år
1902 återupprättade Lagberedningen, vilken har till uppgift att balk för balk
revidera nämnda lagbok. Genom skandinaviskt samarbete på skilda
lagstiftningsområden har den svenska juridiken även erhållit tillfälle att göra en direkt
insats i Danmarks och Norges rättsutveckling.

Inom den juridiska teorien hava hos skilda författare, bland vilka i främsta
rummet märkas J. Holmbergsson (1764—1842), F. G. G. Schrevelius (1799—
1865), P. E. Bergfall- (1798—1890), S. R. D. K. Olivecrona (1817—1905), E.
V. Nordling (1832—98), J. V. Hagströmer (1845—1910) och A. O. Winroth
(1852 —1914) samt många ännu levande vetenskapsmän, en ingående rättshistorisk
forskning, en utsträckt jämförelse med främmande rätt och en omsorgsfull
allmänrättslig grundläggning samverkat till vetenskapens framsteg. En tredje juridisk
fakultet har inrättats i Stockholm, och hela antalet juridiska professurer i Sverige
uppgår f. n. till tjugutvå. Bland nu levande författare på juridikens område må
nämnas: I. Afzelius (f. 1848), N. Alexanderson (f. 1875), T. Almen (f. 1871),

C. G. Bergman (f. 1881), G. G. E. Björling (f. 1870), B. H. Dahlberg (f. 1860),

D. Davidson (i. 1854), C. Delin (f. 1865), B. Ekeberg (f. 1880), Th. Engströmer
(f. 1878), A. Ernberg (f. 1872), Hj. L. Hammarskjöld (f. 1862), B. Hasselrot
(f. 1862), E. Kallenberg (f. 1866), R. Kleen (f. 1841), A. V. Lundstedt (f. 1882),
R. Malmgren (f. 1875), C. A. Reuterskiöld (f. 1870), W. Sjögren (f. 1866),
N. Stjernberg (f. 1873), G. Thulin (f. 1865), J. C. IV. Thyrén (f. 1861), E. Trygger
(f. 1857), O. Varenius (f. 1857), K. G. Westman (f. 1876), F. P:son Wetter
(f. 1883) och K. Wicksell (f. 1851).

Det torde ej vara möjligt att hänföra den nutida svenska juridiken eller ens
en större del därav till någon viss vare sig utländsk eller inhemsk skola. Dock
är det obestridligt, att den idealistiska filosofi, som, av flera svenska lärde
förberedd eller vidare bearbetad, genom Boström vunnit sin förnämsta utveckling,
utövat ett stort inflytande även på rättsvetenskapen.

Filosofi.

En verkningsfull insats i vårt fäderneslands kulturliv blev filosofiens
vetenskap först under sjuttonde århundradet genom kartesianismens omplantering på
svensk mark. Här mötte denna nya riktning ett häftigt motstånd från det med
skolastisk aristotelism väpnade teologiska renlärighetsnitet men tillkämpade sig
dock slutligen seger. Kartesianismens huvudkämpe under dessa stridens dagar
var J. Bilberg (1646—1717). Meningsutbytet ägde rum i akademiska
dissertationer eller i teser och disputationer över dessa. Samma form tog under större
delen av 1600- och 1700-talen så gott som ali behandling av de filosofiska
spörsmålen i vårt land; sällan kom det till omfattande och självständiga undersök-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free