Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Estetik. Av J. A. Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESTETIK.
523
Den kantska filosofiens införande i Sverige på 1790-talet underminerade i hög
grad den franskklassiska konstuppfattningen. Äran att hos oss först ha
förmedlat kännedomen om den kantska estetiken och att ha först tillämpat dess
grundsatser i kritisk verksamhet tillkommer Benjamin Höijer (1767—1812). Höijer
stannade emellertid icke vid Kant, utan har i sina senare skrifter rönt starka
intryck först från Schelling, sedan från Hegel och har i dennes anda skapat ett
eget estetiskt system, som i mycket föregriper Hegels långt senare utarbetade.
Anders Lidbeck (1772—1829), den förste professorn i estetik i Lund (utn. 1801),
diskuterade i en rad avhandlingar den nyare estetiken, vars huvudresultat han
sökte förlika med den engelska empirismen. För skalden Esaias Tegnér (1782
—1846), vilken tjänstgjorde som docent och adjunkt i estetik åren 1803—12,
fick sysslandet med den kant-schillerska estetiken en avgörande betydelse; han
har från den hämtat virket till sin egen konstuppfattning. En annan lärjunge
till Kant och Schiller var Samuel Qrubbe (1786—1853), som i sina, efter hans
död utgivna föreläsningar över »Det sköna och konstens filosofi» i en ovanligt
dimfri framställning dryftat de estetiska frågorna.
Yåra romantici visade ett livligt intresse för den estetiska vetenskapen. De
gåvo en metafysisk tolkning av det sköna och fattade det som gudomlighetens
högsta uppenbarelseform. Schelling har hos oss starkt influerat Hammarskjöld,
Atterbom och Geijer. Lorenzo Hammarsköld (1785—1827) uppträdde som den
nya skolans utmanande polemiker och bekämpade reflektionspoesien i sina mot
Schiller, Leopold och Tegnér riktade broschyrer. Han har även inlagt stora
förtjänster om vår litteraturhistoria genom sin »Svenska vitterheten», ett i sitt slag
banbrytande arbete. Per Daniel Atterbom (1790—1855) fördjupade sig tidigt i
den estetiska spekulationen. En stor del av hans diktning — Fågel Blå,
Lycksalighetens ö — är poesi om poesien. År 1835 blev han professor i estetik i
Uppsala och utgav flera disputationer om de estetiska grundbegreppen
(»Ästhe-tiska betraktelser» 1836, »Ästhetiska begrepp» 1837). Mera betydande äro likväl
hans finkänsligt utförda litteraturhistoriska essayer »Svenska siare och skalder».
Erik Gustav Geijer (1783—1847) har riktat vår estetiska litteratur med några av
dess mest betydelsefulla avhandlingar, den geniala prisskriften »Om
inbillningsgåvans betydelse för uppfostran», som är ett svenskt motstycke till Schillers
Briefe über die ästhetische Erziehung, »Inledningen om den gamla nordiska
folkvisan» och »Betraktelser i avseende på de nordiska myternas användande i skön
konst». Under sina senare år arbetade sig Geijer fram till en mera realistisk
uppfattning av poesien. K. J. L. Almquist (1793—1866), en egendomlig
blandning av romantisk mystik och realism, har i flera skrifter, som vittna om en
genial skarpblick, dryftat estetiska frågor. Särskilt må nämnas uppsatsen »Om
poesi i sak» samt »Den sansade kritiken», vars metafysiska tolkning av
sinnesanalogierna innebär in nuce en estetik.
Även den hegelska estetiken har i vårt land haft framstående representanter
i skalden Bernhard Elis Malmström (1816—65) prof. i Uppsala, och Gustav
Ljunggren (1823—1905), professor i estetik i Lund. Den förre har skrivit några
ovanligt klara estetiska avhandlingar (Om konstens väsende och betydelse, Om
det natursköna); den senare har lämnat en ingående kritisk framställning av de
förnämsta estetiska systemen från Kant till Vischer.
Prof. Karl Rupert Nyblom (1832—1907) intog en kritisk ställning till den
spekulativa estetiken i avhandlingen »Innehåll och form i konsten» och han har
i skriften »Skönhetslärans huvudbegrepp» sökt lägga grunden till en empirisk
estetik. Skalden Viktor Rydberg (1828—95) har i sina tyvärr först posthumt
publicerade formfulländade föreläsningar om »Det sköna och dess lagar» (1889)
byggt en idealistisk estetik på empirisk grundval.
Den positivistiska idéströmning, som under 1880-talet bröt in i vårt land,
medförde en ny realistisk uppfattning av konst och poesi. Gent emot den förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
