- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
602

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetarnas arbets- och löneförhållanden. Av B. Nyström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

602

V. S AMHÄLLSRÖRELSER.

måste därjämte behandlas med mycken kritik med hänsyn till de snabba
förändringar industrien undergår i tekniskt-ekonomiskt hänseende.

Ett för avlöningsförhållandenas utveckling inom de industriella yrkena under
senare år ytterst karakteristiskt drag må emellertid framhävas, nämligen
naturaavlöningens ersättande med kontant lön. Medan inom ett flertal
hantverksfack, såsom t. ex. bageri-, skomakeri- och skrädderiyrkena, det förr var regel,
att gesällen åtnjöt fri kost och logi hos mästaren, har den kamp arbetarna fört
mot denna löneform numera krönts med fullständig framgång, i det kost- och
logisystemet är i princip avskaffat och endast förekommer å platser, där
avsevärda svårigheter möta för arbetarna att skaffa sig inackordering till rimligt
pris. Under det bruksarbetama i Bergslagen i äldre tider såsom gottgörelse för
deras på hävdvunnet sätt och på hävdvunna tider utförda arbete fingo mottaga
en lön i penningar och naturaförmåner, ej sällan genom beviljande av »barnsäd»

e. d. i viss mån avpassad efter varje familjs storlek och behov, regleras
arbetsvillkoren vid flertalet av de svenska järnbruken numera genom ett mellan
Järnbruksförbundet och vederbörande fackförbund år 1908 träffat riksavtal, vilande
på grundvalen av uteslutande kontantavlöning, bestämd under förutsättning, att
förmåner av fri bostad, vedbrand, hyresbidrag, potatisland o. d. icke vidare
åtnjutas av arbetarna. Yill en arbetare fortfarande erhålla bostad, jord o. d.
upplåten av bruket, måste han på sin lön vidkännas ett avdrag av dessa förmåners
uppskattade värde.

Den statistik över industriarbetarklassens löne- och inkomstförhållanden, som

f. n. föreligger i vårt land, utgöres huvudsakligen av ett antal på offentligt eller
enskilt initiativ tillkomna monografier för särskilda yrken. Dessa lönestatistiska
uppgifter avse emellertid ofta skilda tidpunkter och äro även av andra skäl
inbördes icke alltid fullt jämförbara.

I avsaknad av en allmän lönestatistik synes man kunna erhålla en
visserligen summarisk bild av lönestandarden inom olika näringsgrenar på grundval
av de uppgifter om de vid 1909 års stora arbetsinställelse förlorade
dagsverkenas genomsnittsvärde, vilka meddelas i Kommerskollegii redogörelse för nämnda
konflikt. För samtliga 285 000 här redovisade arbetare inom industri, handel
och samfärdsel utgör medelinkomsten pr dag 3’62 kr., men inom de särskilda
näringsgrenarna växla medeltalen högst väsentligt. De lägsta arbetslönerna
påträffas inom de industrier, som i större antal sysselsätta kvinnlig arbetskraft,
såsom t. ex. textilindustrien (2’32 kr.), tobaksindustrien (2’65 kr.), bokbinderiyrket
(2’62 kr.) m. fi. Höga arbetslöner möta framför allt inom de mera markerade
säsongyrkena, där arbete i större mängd blott kan erhållas under en del av året,
t. ex. måleriyrket (5’(m kr.), husbyggnadsfacken (4’69 kr.), stuveriarbetet (4’oi
kr.) o. d. Inom den egentliga industrien utmärka sig för högt genomsnittsvärde
pr dagsverke de yrken, som ställa höga anspråk på individuell utbildning av
arbetarna, t. ex. hattmakerier (4’49 kr.), tidningstryckerier (4’45 kr.) o. s. v.

Av betydelse för lönenivåns gestaltning är även, huruvida det är fråga om ett
tidlönsfack, där lönen avmätes efter den använda arbetstiden utan avseende på
arbetsprestationen, eller ett ackordsyrke, där avlöningen beräknas efter
prestationen utan hänsyn till den på arbetet använda tiden. Slutligen betingas lönens
höjd till väsentlig del av den kostnad, som på en viss ort kräves för arbetarens
och hans familjs underhåll. Hänsyn till sistnämnda lönebildande faktor har
också medfört, att man i de riksavtal, som för riket i dess helhet reglera
arbetsförhållandena inom vissa näringsgrenar, uppgjort särskilda löneklasser icke
blott för olika arbetarkategorier, utan jämväl för särskilda orter, avsedda att vara
anpassade efter de å olika platser växlande levnadskostnaderna.

Fördelar man de förenämnda 285 000 arbetarna på stad och land, befinnes
medelinkomsten pr dag utgöra 3’66 kr. för de däri ingående 157 000 arbetarna
i städer och köpingar och 3’48 kr. för de 128 000 arbetarna på landsbygden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/1/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free