Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetsavtal och kollektivavtal. Av E. B. Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSAVTAL OCH KOLLEKTIVAVTAL.
621
kommelser av annat slag, vilka gälla oberoende av och äro överordnade de
kollektiva avtalen om arbetsvillkoren, liksom dessa senare avtal äro
överordnade de enskilda arbetsavtalen. I viss utsträckning har denna
karaktär förlänats åt riksavtal och med dem förbundna förhandlingsordningar.
Det första mer betydande steget i denna riktning togs inom
verkstadsindustrien genom det 1905 efter en större arbetskonflikt ingångna
riksavtalet, som sedan förnyats.
Det intressantaste och mest typiska exemplet på en fristående
förhandlingsordning i arbetsfredens intresse erbjuder det vid de enskilda järnvägarna år 1909
mellan järnvägarnas arbetsgivareförening å ena sidan samt personalens
fackorganisation, Svenska järnvägsmannaförbundet, å andra sidan ingångna »huvudavtal
n:r 1», enligt vilket lockout, strejk, blockad, bojkott o. d. helt och hållet uteslutes
från dessa kommunikationsanstalter och fredlig tvångslösning stadgas för alla
tvistefrågor, sålunda icke blott i tolknings- eller rättstvister utan ock i tvister
om realinnehållet i blivande kollektivavtal om arbetsvillkoren vid de olika
järnvägsförvaltningarna till avlösning av förut gällande. Här skola sålunda själva
arbetsvillkoren kunna i sista hand fastställas genom skiljedom, om icke genom
föregående förhandlings- eller förlikningsprocedur enighet uppnåtts.
Frågan om kollektivavtalets reglering på lagstiftningens väg har i
Sverige officiellt stått på dagordningen sedan 1907, då en utredning härom
första gången på offentligt uppdrag verkställdes. Bland de förut omnämnda,
av Regeringen vid 1910 och 1911 års riksdagar framlagda lagförslagen
rörande rättsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetare stodo i främsta
rummet förslag till lag om kollektivavtal samt till lag om en
arbetsdomstol för handläggning av tvistemål, som grunda sig på sådana avtal.
Förslagen föllo vid båda tillfällena väsentligen på grund av svårigheten att
vinna enighet om, i vilken utsträckning åt kollektivavtalet borde genom
själva lagen förlänas en till arbetsfredens bevarande syftande rättsverkan
utöver den, som principiellt ligger i kollektivavtalets egen natur och i en
rent privaträttslig reglering av detta avtal. Genom avgörande i högsta
instans av tvenne från storstrejken 1909 härrörande mål angående
skadeståndsanspråk mot fackföreningar på grund av genom strejk brutna
kollektivavtal har i maj 1915 på rättskipningens väg och utan någon ny
lagstiftning blivit fastslaget, att fackföreningar och sålunda även
arbetsgivareorganisationer i Sverige äro rättsligt ansvariga för kollektivavtalens hållande.
Samtidigt fastslogs emellertid även, att under avtalstiden företagen
sympatistrejk (resp. lockout) icke vore att betrakta som avtalsbrott, därest
sådan arbetsinställelse ej varit i avtalet uttryckligen förbjuden. Sedermera
har K. Maj:t genom beslut av den 18 juni 1915 uppdragit åt Socialstyrel
sen att verkställa ny undersökning angående åtgärder, särskilt på lagstift
ningens väg, till reglerande av förhållandena mellan arbetsgivare ocli
arbetare. Ett lagförslag i ämnet är också sedan dess inom Socialstyrelsen
utarbetat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
