Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Socialförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(672
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
ledas tillbaka till medeltidens skråföreningar och allmänna gillen, vilka
vanligen avsågo att bl. a. bereda sina medlemmar hjälp vid sjukdoms- och
dödsfall. 1864 års näringsfrihetsförordning upphävde visserligen alla
tvångsföreskrifter av detta slag. Men de självhjälpssträvanden, som
bestått under århundraden och därunder så småningom vunnit anslutning
även inom kretsar, som stodo utanför skråväsendet, fortlevde dock
alltjämt och nådde särskilt under mitten av år 1870 en ansenlig utveckling. En
kraftigt bidragande faktor var härvid de s. k. hundramannaföreningarna,
som uppstodo runt om i landet, liksom också det vid denna tid livligt
florerande ordens- och sällskapsväsendet, som på sitt program upptog bl. a.
bildandet av sjuk- och andra understödskassor för sina medlemmar. Av
ännu större betydelse hava emellertid varit de mångahanda
samhällsrörelser, som under de sista decennierna framträtt särskilt bland de
kroppsarbetande klasserna och med dem jämställda lager av befolkningen, såsom
fackföreningsväsendet, nykterhetsrörelsen och de frireligiösa rörelserna,
och vilka vanligen även varit riktade på bildandet av sjuk- och
begravningskassor. Av alldeles särskild betydelse i detta hänseende har
nykterhetsrörelsen varit och åtskilliga av våra allra största sjukkassor äro
bildade på denna grund. Industriens uppblomstring har ock direkt bidragit
till sjukkasseväsendets utveckling så till vida, att därigenom skapats
förutsättningar för upprättandet vid större industriella anläggningar av
särskilda fabrikssjukkassor.
Den ovannämnda, s. k. äldre arbetareförsäkringskommittén framlade
år 1889 ett förslag till lagstiftning rörande sjukkasseväsendet, åsyftande
att reglerande ingripa i sjukkassornas verksamhet ävensom att bereda
dem understöd av statsmedel. Ur detta förslag framgick, ehuru i
betydligt stympat skick, 1891 års sjukkasselagstiftning.
Lagen om sjukkassor den 30 oktober 1891 stadgade intet registreringstvång.
Men de sjukkassor, vilkas stadgar avfattades i enlighet med lagens bestämmelser,
kunde vinna registrering, om kassan hade minst 25 medlemmar, ägde en styrelse
av svenska undersåtar samt använde sina medel utom till nödiga
förvaltningskostnader allenast till sjukhjälp och begravningsunderstöd. Sjukkassa erhöll i
och med registreringen en stadgad rättslig ställning samt rätt till ett årligt bidrag
av Staten, det s. k. förvaltningsbidraget. Efter vid ett par tillfällen vidtagna
höjningar utgick detta bidrag fr. o. m. år 1900 med l’ßo kr. för varje medlem
t. o. m. 100, med 1 kr. för varje medlem därutöver t. o. m. 300, med 0’so kr.
för ett medlemsantal mellan 301—2 600 samt med 0’25 kr. för varje medlem
därutöver.
Till en början blevo verkningarna av 1891 års lagstiftning endast föga
märkbara och antalet registrerade sjukkassor och deras medlemsantal växte endast
jämförelsevis långsamt. Fr. o. m. år 1897 inträdde emellertid ett märkbart
omslag och sedan dess har sjukkasserörelsen befunnit sig i en oavbruten och hastig
utveckling. År 1910 hade sålunda antalet registrerade sjukkassor vuxit till 2 426
med ett sammanlagt medlemsantal av 632 005.
Trots den glädjande utveckling, som det svenska sjukkasseväsendet
undergått, var det dock tydligt, att denna rörelse led av många och
stora brister, framkallade i väsentlig grad av en olämplig lagstiftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
