Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Socialförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S0CIALFÖRSÄ KRING.
673
Såsom de förnämsta av dessa brister må framhållas den stora
olikformighet, som härskade inom sjukkasserörelsen, ävensom söndersplittringen
i en mängd små, ekonomiskt föga bärkraftiga organisationer.
Frågan om en revision av 1891 års lag hade visserligen vid upprepade
tillfällen varit föremål för statsmyndigheternas uppmärksamhet, men
initiativet till den nya sjukkasselagstiftning, som genomfördes år 1910,
kan sägas hava utgått från sjukkassorna själva. Det är under sådana
förhållanden klart, att denna lagstiftning så mycket som möjligt tager
hänsyn till de redan bestående sjukkassorna och deras förhållanden. Lagen
om sjukkassor av den 4 juli 1910 lämnar sålunda sjukkassornas egenskap
av på frivillighetens grund vilande sammanslutningar i det stora hela
fullständigt okränkt. Lagen vill emellertid på samma gång trygga, att
sjukkassornas verksamhet planlägges och utövas på mera rationella och
med verksamhetens samhälleliga uppgifter närmare överensstämmande
grunder, än dittills ofta varit fallet. För detta ändamål underkastas
sjukkasseverksamheten en i vissa hänseenden mycket ingående såväl
formell som materiell reglering. För samma ändamål har ock skapats en
med mycket vittgående kompetens utrustad tillsynsmyndighet över
sjukkasseväsendet i riket. Slutligen har ock Staten påtagit sig att lämna
sjukkasserörelsen ett vida större och efter rationella grunder beräknat
understöd.
Gällande lagstiftning. Lagen om sjukkassor den 4 juli 1910 och den
i samband därmed utfärdade K. kungörelsen om statsbidrag åt sjukkassor
innehålla i huvudsak följande bestämmelser.
Registrering. Liksom den äldre sjukkasselagen föreskriver icke heller 1910
års lag registreringstvång, men på grund av en år 1912 företagen lagändring,
varigenom de oregistrerade sjukkassorna frånkändes ali rättskapacitet, är dessa
senare kassors existens för framtiden starkt hotad. Registreringen medför bl. a.
förmåner full rättssubjektivitet och utgör dessutom villkor för erhållande av
statsbidrag. För registrering fordras, utom att stadgarna äro avfattade i
överensstämmelse med lagens bestämmelser, att medlemsantalet uppgår till minst 100, dock
kan under särskilda omständigheter registrering beviljas sjukkassa med ned till
25 medlemmar. En särskild typ av sjukkassor utgöres av de s. k.
fortsättnings-kassorna, som hava till uppgift att lämna sjukhjälp, när sjukhjälpstiden inom
primärkassorna gått till ända.
Sjukkassornas prestationer. Utom sjukhjälp få sjukkassorna enligt lagen
meddela även begravningshjälp, med högst 200 kronor, men däremot icke utöva
annan, för deras egentliga uppgift främmande verksamhet. Lagen föreskriver
icke skyldighet för kassorna att lämna läkarvård åt sina medlemmar, men söker
på flera sätt befrämja denna sida av sjukhjälpsverksamheten. Den kontanta
sjukhjälpen, som i Sverige är den förhärskande sjukhjälpsformen, skall utgöra
minst 90 öre för varje dag och är, på grund av bestämmelserna om statsbidrag,
praktiskt taget begränsad uppåt till 4 kr. pr dag. Sjukhjälpstiden skall
utgöra minst 90 dagar pr år. Någon begränsning uppåt är icke fastställd i lagen,
utan äro kassorna oförhindrade att lämna en till tiden fullständigt obegränsad
sjukhjälp. Såsom en anknytning till gällande lagstiftning om ersättning för skada
till följd av olycksfall i arbete stadgas i lagen i princip skyldighet för
sjukkassorna att vid olycksfall under alla förhållanden lämna sjukhjälp intill 60 dagar.
43 — 123483. Sveriges land och folk. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
