Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANNMÅLSODLING.
59
allmänt sker, sås för hand och ej med maskin, men helt visst mest därpå, att
utsädet i landets norra delar ofta ej nått full mognad och därför icke har
tillfredsställande grobarhet. Havres underlägsenhet i avseende på kärnans vikt och
värde motväges i någon mån av högre värde hos halmen, vilken som foder
överträffar övriga slag av stråsädeshalm och näst hö utgör det viktigaste stråfodret
för alla kreatursslag.
Av havre odlas en mängd olika sorter med vit, gul, grå, ljus- eller svartbrun
kärnfärg. Tidigare förhärskade svartbruna sorter i de östra länen och vita
däremot i de västra samt undantagsvis grå havre i trakter med särdeles
efterblivet jordbruk (Smålands och Hallands avlägsnare bygder), men sedan
förbättrade sorter framställts, företrädesvis med vit kornfärg, har vit- (eller gul-) havre
mycket spritts inom det förra svarthavreområdet. Av de två huvudformerna i
avseende på vippans form, vipp- och plymhavre, odlas företrädesvis den förra, som
har företräde till kärnskörd, under det att plymhavre genom sin vanligen starka
utveckling av strå och blad mest odlas till grönfoder. De gamla lantsorterna
hava på senare tid till stor del ersatts av förbättrade sorter, företrädesvis spridda
från sädesförädlingsanstalten å Svalöv, såsom de vita eller gulvita probstejer-,
li-govo- och guldregnhavre, samt de svartbrana Fyris-, klock- och
stormogulhavre-sorterna.
I jämförelse med de nu avhandlade stråsädesslagen intaga trindsädesslagen,
ärter, bönor och vicker, en mer undanträngd ställning vid lantbruket i Sverige
liksom i andra länder, och trots det att den gamla erfarenheten, att odling av
dessa växter liksom av andra baljväxter snarare ökar än minskar jordens
fruktbarhet, i vår tid bekräftats och förklarats, vilket bort medföra denna odlings
utsträckning, har trindsädesodlingen under senaste årtionden ganska avsevärt
nedgått (Tab. 10). Orsaken härtill torde vara, att dessa växter lämna jämförelsevis
mindre avkastning än stråsäd. I avseende på deras förekomst är att märka, att
de äro utpräglade kalkväxter och därför mest odlas inom märgelområden, såsom
Östergötland, Bohuslän, Uppland, trakterna kring Siljan och Jämtlands Storsjö,
men dock jämförelsevis mindre i Skåne samt å Gottland och Öland trots
kalkrikedomen i dessa landskaps jordmån, vartill orsaken vad angår Gottland och
Öland torde vara, att jorden i allmänhet är för lätt för dessa växter. I
kalkfattiga trakter såsom Värmland samt Smålands—Västergötlands högland odlas
baljväxter föga.
Ärter och vicker odlas såväl som enbär säd som isynnerhet tillsammans med
havre och korn såsom blandsäd i större delen av landet; bönor, vilka trivas bäst
i kusttrakter, odlas företrädesvis i Bohuslän och norra Halland.
Bovete, som förr odlades ganska allmänt på sand- och mossjord i södra de-
Tab. 21. Marhegångsprisen å spannmål, ären 1836—1914. Kronor pr dt.1
Årligen Vete Båg Korn Havre
1836-40 . . . 13-71 11-07 9-86 7-64
1841—45 . . . 14-27 12-00 8-99 6-36
1846—50 . . . 13-92 11-25 10-04 739
1851-55 . . . 17-75 14-10 12-25 9 55
1856—60 . . . 18-26 1301 12-90 10-42
1861—65 . . . 15-76 12 80 11-29 8-95
1866—70 . . . 18-09 14-65 13-24 10-59
1871—75 . . . 18-73 14-29 13-77 11-54
1876—80 . . . 17-11 13-43 13-12 10-99
1881—85 . . . 15-33 12-37 11-60 9-76
1886—90 . . . 12-82 10 05 10-06 8-15
1891—00 . . . 13 15 11-50 11-18 9-15
1901—10 . . . 13 67 12-59 12-30 10-57
1911 ..... 15-53 13-59 13*24 11-81
1912 ..... 15-31 13-86 13-38 11-81
1913 ..... 14 41 13-39 12-70 11-19
191 4.....18-21 I 17-29 16-18 16-72
1 De pr hektoliter uppgivna prisen äro reducerade till vikt under antagande, att en hl
väger av vete 77’6 kg, av råg 71’7, av korn 65 och av havre 47 kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
