Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 2. Skogsindustrien. Av E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
IV. SKOGSBRUK.
Brittiska Nordamerika. Också nedgick handeln mellan Sverige och England i
hög grad. Efter krigens slut nedsattes väl, år 1821, den engelska tullen till
2 £ 15 sh. (50 kr.) pr load, varjämte det amerikanska virket belades med en
tullsats av 10 shillings (9-08 kr.). Skillnaden var dock fortfarande tillräckligt
stor att nästan utestänga europeiskt virke från engelska hamnar. Det skall
till och med hava hänt, att sådant virke först fraktats över Atlanten för att
sedan under åtnjutande av den omförmälda förmånsrätten omsider inkomma
i engelsk hamn. Att någon direkt import av svenskt virke kunde ske, berodde
endast därpå, att man skattade detsamma högre än det amerikanska virket.
Omsider gjorde sig inom England, då landets behov av trävaror för olika
industriella ändamål väsentligt ökades, en förändrad uppfattning gällande.
Betydande nedsättningar i tullen å trävaror gjordes åren 1842 och 1851.’
Därefter nedsattes den ytterligare år 1860, så att den endast uppgick till 1 à 2
shillings pr load, och slutligen avskaffades den helt och hållet 1866.
Härmed hade den svenska trävaruexporten vunnit en marknad, nog omfattande att
inom Sverige framkalla en trävaruindustri i egentlig mening.
Avsättningsområdet ökades ock genom den år 1865 avslutade handelstraktaten med
Frankrike, varigenom åtskilliga från Sverige införda skogseffekter, däribland bräder
och plank, befriades från förut bestående tullavgifter.
Samtidigt undergick även den svenska handelslagstiftningen viktiga
förändringar. Under 1700-talet hade åtskilliga inskränkningar varit rådande
såväl i fråga om den utländska trävaruhandeln som även beträffande rörelsen
inom riket. Så t. ex. måste bräder, som fördes till Stockholm, äga vissa
uppgivna dimensioner. Dessa för det fria utbytet hindrande bestämmelser
avskaffades småningom under förra hälften av 19 :e århundradet (särskilt genom
allmänna handelsordningen av år 1846). Exporttullar vilade fordom å en hel
del trävaror, såsom å oarbetat, sågat eller tillhugget virke av de flesta lövträd,
å otillhugget furu- och grantimmer samt å smalare bjälkar oeh sparrar,
varemot bräder och plankor av furu eller gran voro tullfria. Dessa utförseltullar
borttogos till större delen 1857 och upphörde helt och hållet i och med 1863
års tulltaxa.
Då den utländska efterfrågan framför allt riktade sig till sågade varor, fick
sågverksrörelsen inom Sverige en ny betydelse. När sågverk först anlades
i vårt land, är icke med visshet känt; måhända skedde det redan under
medeltiden. Säkert är, såväl att vattensågar funnits hos oss i flera sekel som att
å andra sidan det var först under 19 :e århundradet, som sågverksrörelsen fick
en fabriksmässig prägel. Initiativet härtill utgick från några framstående göte-
Tab. 34. Utförseln av trävaror (samtliga) från de viktigaste
exportländerna, åren 1906—13. Yärde i tusental kronor.
Land År 1908 År 1909 År 1910 Ärligen 1906-10 År 1911 År 1912 År 1913
Sverige........ 217 474 212 784 264 736 235 189 274 138 301 333 331 493
i Norge........ 75 311 73 512 79 490 77 976 78 059 84 961 89 791
Finland........ 101 964 108 011 125 056 110 969 131 458 138 883
Ryssland....... 213 064 242 579 264 250 222 806 271 882 292 746 314 131
Österrike-Ungern . . . 233 634 225 289 245 795 246 158 246 712 262 742 245 727
Förenta staterna1 . . . 304 074 253 146 293 975 283 952 344115 360 998 431 579
Kanada 1....... 166 571 199 638 193 980 186 4851 174 736 185 080 186 457
1 För Kanada och Förenta staterna sammanfalla de angivna handelsåren icke med
kalenderår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
