Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 2. Skogsindustrien. Av E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÅGNING OCH EXPORT.
201
— Bräd- och plankstump (»fireivood», »splitwood», av högst 2 meters
längd) utgöras av sådana användbara bitar, som bli över vid klampningen.
Kvantiteten är naturligtvis beroende av sågverksdriftens omfattning.
Exporten går till allra största delen till Storbritannien, en mindre del till
Danmark och andra länder. Förr nyttjades plankstumpen huvudsakligen
såsom bränsle, men i senare tid har den fått användning till packlårar
o. dyl.
Exporten av timmer och annat grövre rundvirke har sedan länge gått
tillbaka. Till denna virkessort hör även s. k. hollandstimmer eller
holländska bjälkar; den senare benämningen är oegentlig och har troligen
’ uppkommit därigenom, att vid skeppningen den tjockare ändan av
timret svagt tillhugges på två sidor, dels för dimensionens beräkning, dels
för att göra läget vid inlastningen stadigare. Holländska bjälkar av
ordinär storlek (»måls») hålla 24 fot i längd och 10 tum i diameter i toppen;
vanligen äro de av gran, någon gång av furu. Exporten har gått till
Holland, varest timret sedermera antingen försågats eller använts till
pålning och dammbyggnader (till pålning användes numera ock sämre
virke, torrfuror o. dyl.). Exporten av hollandstimmer har minskats av
två anledningar: dels har efterfrågan i Nederländerna avtagit, sedan en
större mängd hyvlade bräder dit börjat införas; dels har tillgången på
råvara minskats, i den mån skogen kommit i händerna på de stora
sågverken, vilkas ägare av naturliga skäl föredraga en annan användning för
timret.
Till grövre bjälkar tagas helst gamla, övermogna träd, och då
tillgången på dylika är i nedgående, har även exportkvantiteten avtagit betydligt;
priskonkurrens med nordamerikanskt virke — s. k. pitch-pine — har
ock bidragit härtill. Däremot har utförseln av svarrar och mindre bjälkar
snarare ökats. Bland avsättningsländer för sparrar bör, utom Danmark
och Tyskland, nämnas Egypten, där sparrar av smala dimensioner
användas till tak å arabhyddorna. För ett par tiotal år sedan hämtades dessa
s. k. alexandriasparrar från de österrikiska hamnarna vid Adriatiska havet
men numera från Sundsvall. — Exporten av sparrar sker från de flesta
norrländska hamnar samt från Kalmar, Malmö och Halmstad.
Järnvågssyllar tillverkas numera i stor mängd vid sågverken i de södra
landskapen. Exporten går huvudsakligen över Göteborg till England.
En gren av trävarurörelsen, som sedan länge betraktats med en viss
ovilja eller misstro, är utförseln av gruvstolpar eller pitprops. Oviljan
har sin naturliga orsak i farhågan för skogsskövling, och denna farhåga är
ingalunda ogrundad. Pitpropsavverkning skulle ej verka skadligt, om
därtill endast användes sådana undermåliga träd, som från en rationell
skogsvårdssynpunkt måste utdömas; men den blir fördärvlig, då, som ofta
sker, hela ungskogsbestånd nedmejas. Pitpropsexporten har sin
tyngdpunkt förlagd till södra Sverige, varifrån det mesta därtill använda
virket härstammar; dock äger även från Norrland en betydlig export rum.
Varan går nästan uteslutande till England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
