Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 8. Kemisk-teknisk industri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAVELSYRA M. M.
427
intresset för den organiska kemien icke varit iika starkt som för den
oorganiska, till följd av vårt lands rikedom på mineralier, även av relativt
sällsynt slag. Härmed säges dock ej, att organisk kemi har blivit försummad
hos oss. Vårt land är även i detta hänseende bland de främsta med
hänsyn till kemiska undersökningar och rön. Den aromatiska organiska
kemiska industrien, en av de förnämsta i utlandet, har helt naturligt på
grund av vårt lands bristande tillgång på stenkol och storkapital icke
funnit någon avsevärd utveckling. Den hittills bristfälliga lagstiftningen
angående tillgodogörandet av vår rikedom å vattenkraft verkar också
förlamande på allt vad elektrokemisk och elektrotermisk industri heter.
Efterföljande framställning ansluter sig i det hela till ovanstående
översikt, dock med de viktigare undantagen, att här medtagits även gasverken,
som i översikten saknas, ävensom att de elektrokemiska fabrikerna (här
ovan inbegripna under »annan kem.-tekn. industri») uteslutits, enär dessa
nedan under rubriken Elektrokemisk industri behandlas i ett sammanhang
i förening med den elektrometallurgiska industrien, vilken eljest berörts
"under avd. Bergshantering.
Svavelsyra ni. ni.
Svavelsyra framställes för det mesta i vårt land i samband med
super-fosfatberedning, för vilken den finner omedelbar användning. Därjämte
användes den i stor skala till framställning av saltsyra, salpetersyra, i
stea-rin-, sprängämnes- och pressjästfabriker samt för en mängd andra
ändamål. Sedan några år tillverkas också rykande svavelsyra, s. k. »oleum»,
i vårt land, mest för sprängämnesfabrikation. Införseln uppgick år 1913
till 11 133 deciton, till ett värde av 61300 kr.; utförseln uppgick till c:a
40 000 kr. värde. Av råvaran för svavelsyra, svavelkis, som även
användes i sulfitcellulosatillverkningen, infördes 141005 ton år 1913 till
ett värde av 3 525 000 kr. Av svavel, mest använt i
sulfitcellulosa-fabrikationen, infördes samma år ej mindre än 39 715 ton, till ett värde
av 3 574 000 kr.
Tillverkningen av svavelsyra (62 % monohydrat) är nedan angiven.
Årligen Ton
1866-1870 .... .... 751
1871—1875. . . . . . . . 2 994
1876—1880 .... . ... 5044
1S81—1885 .... . ... 9357
1886—1890 .... .... 13 127
1891 1895 .... . . . . 30 025
1896-1900. . . . . . . . 37 289
1901-1905 ........ 60 740
1906—1910 ........ 101 564
1911 .......... 126 810
1912 .......... 126 7-49
1913 .......... 135 376
I statistiken uppgives tillverkningen för 1913 till 83 933 ton
monohydrat, som här omräknats till syra av 62 % (»kammarsyra»), enär
föregående års produktion är angiven som sådan.
I samband med svavelsyretillverkning bereddes år 1913 i vårt land
kopparvitriol, 428 ton, järnvitriol, 320 ton, natriumsulfat (glaubersalt) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
