- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
428

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 8. Kemisk-teknisk industri. Av Alf. Larson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-428

VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.

natriumbisulfat, 5 623 ton, saltsyra (beräknad som 100-procentigt
klorväte), 539 ton, salpetersyra (beräknad som 100-procentigt monohydrat),
2 465 ton, därav 83 ton för avsalu, fosforsyra, 554 ton, därav 104 ton för
avsalu, aluminiumsulfat och alun, 5 774 ton, samt ammoniumnitrat, 649 tonT
allt till ett sammanlagt värde av 2 310 000 kr.

Konstgjorda gödningsämnen.

Omkring år 1871 började tillverkningen av fosforsyrehaltiga
gödningsämnen i den form, som kallas superfosfat, och denna industri har sedan
betydligt utvecklat sig. Banbrytare för denna numera storartade och
viktiga industri i vårt land äro direktör O. Carlson i Stockholm och konsul
N. Persson i Hälsingborg. Ehuru i Sverige förekomma både
fosforhaltiga konglomerat och apatit, vilka vid tillräcklig renhet erbjuda ett
passande råmaterial för superfosfatberedningen, så har det dock visat sig, att
fabrikernas behov av råfosfat till större delen måste täckas genom
införsel, företrädesvis från Amerika. Fosforiterna från Florida, Carolina,
Tunis, Ostindien och Australien fås nämligen till pris, som göra ali
konkurrens omöjlig. Sverige äger nu (1913) 6 superfosfatfabriker med c:a
600 arbetare och en tillverkning av 184 259 ton med ett värde av
9 883 000 kr.

För tillverkningen av superfosfat lämnas uppgift nedan.

Årligen Ton

1871-1875 ........ 2 993

1876—1880 ........ 8 698

1881—1885 ........ 28 943

1886—1890 ........ 42 965

1891—1895 ........ 54 057

1896—1900 ........ 56 986

1901-1905 ........ 98154

1906—1910 ........ 146 220

1911 .......... 184883

1912 .......... 168 478

1913 .......... 184 259

Under de senaste åren har en avsevärd export av superfosfat ägt rum.
Sålunda utfördes därav år 1913 36 037 ton mot en införsel av 3 260 ton-

Sverige äger de yppersta förutsättningar för en vidsträckt tillverkning
av tomasfosfat i de på flera ställen, särskilt i Grängesberg och
Gällivare, förekommande apatitförande järnmalmerna, varvid fosfatet vinnes
såsom biprodukt i och med slaggen vid malmens förarbetning enligt den
basiska bessemermetoden. Dock upptogs först år 1892 vid Domnarvet cn
järntillverkning av grängesbergsmalmer enligt detta förfarande. Är 1913
funnos två fabriker för tillverkning av tomasfosfat, och hela tillverkningen
uppgick till 18 354 ton.

För beredning av benmjöl finnas åtskilliga större ocli mindre
fabriker och benstampar i flera av rikets län. Utom benmjöl tillverkas vid
några av dem även benfett. benlim och benkol. Ar 1913 tillverkades
5 821 ton benmjöl, 819 ton benfett och 60 ton benkol.

Under år med rikligt sillfiske användes en del av fångsten för
beredande av sillolja (se nedan sid. 437 ) och sillguano, vilket sker på det sätt, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free