Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman - Kanaler och farleder. Av F. V. Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530 X. SJÖPART.
Tab. 123. Svenska fartyg i utrikes sjöfart, åren 1876—1913.
Ärligen Samtliga fartyg. Ankomna o. avgångna Hela tontalet. Tusental ton Intjänta bruttofrakter. Tusental kronor
Antal Tontal Lastade Barlast [-Ångfartyg Segelfartyg-] {+Ång- fartyg Segel- fartyg+} Hela
beloppet Mellan Sverige o. utlandet Mellan utrikes orter
1876-80. 22 256 4 472 951 3 238 1235 1997 2 476 85 514 18 965 16 549
1881-85. 25 917 5 242 730 3 928 1315 2 778 2 465 33 916 19 652 14 264
1886—90 . 28 942 6 701704 4 864 1 838 4 393 2 309 33 428 20 877 12 551
1891—95 . 30 786 7 779 571 5 473 2 307 5 546 2 234 32 520 21 993 10 527
1896—00 . 36 385 10 635 624 7 293 3 342 8 529 2106 47 321 34180 13141
1901—05 . 40 086 16 005 855 10 871 5 135 14 068 1 938 54 550 37 421 17129
1906—10 . 44 827 24 407 033 16 876 7 531 22 807 1 600 75 383 46 403 28 980
1911. . . 48 815 28 613 564 20 091 8 523 27 215 1399 94973 55 242 39 731
1912. . . 48 505 29 436116 20 986 8 450 28 052 1384 106285 65 878 40 407
1913. . . 52183 32 591801 22 884 9 707 31264 1327 124 538 76 530 48 008
Den inrikes sjöfarten.
Om Sveriges utrikes sjöfart under en följd av år företett svagheter, som
man först under det sista decenniet på allvar börjat övervinna, kan däremot
den inrikes farten sedan lång tid tillbaka sägas vara ordnad på ett rent av
mönstergillt sätt. Den ytterst livliga förbindelsen mellan landets olika delar
uppehälles av flera hundra ångare, och för lokalsamfärdseln i våra
vidsträckta skärgårdar, ävensom för fisket, hava utvecklat sig egendomliga
svenska båttyper, av vilka några här torde förtjäna ett omnämnande.
Den svenska kustångaren liar tidigt utbildat sig till en verklig typ,
som skiljer sig från andra länders i lika hög grad, som t. ex.
flodfärjorna blivit en specialitet för Amerika.
Den svenska kustångaren är i allmänhet ett medelstort fartyg, omkring 60
meter lång. Till sitt yttre är den högst elegant och liknar nästan en »pleasure
yacht»; den hålles ytterst väl: målas, tvättas och putsas, närhelst därtill kan
givas anledning. Inredningen tillhandahåller ali komfort: salongerna äro hem
trevliga, mattbelagda, väl belysta och ventilerade; hytterna erbjuda det behagligaste
viloläger, med breda, mjuka soffor (nästan aldrig med två kojer ovanför varandra,
såsom så ofta å andra länders fartyg). Betjäningen är uteslutande kvinnlig,
och även restaurationen, som är på samma gång förträfflig och billig, förestås i
regeln av kvinnor. Denna fulländade trevnad och komfort i alla anordningar,
i förening med färden i den härligaste natur, utan sjögång och följaktligen utan
sjösjuka, göra resorna med våra skärgårds- och kanalångare till en verklig
rekreation, ett förhållande, som ock under senare tider alltmera uppmärksammats av
främmande länders turister.
Av de svenska båttyperna för segling äro kosterbåten, roslagsskutan och
blekingsekan de mest anmärkningsvärda.
Kosterbåten, så kallad efter Kosteröarna vid Bohuslän, förenar på ett lyckligt
sätt egenskapen av ett gott och säkert fiskarfartyg, som vid behov kan intaga
en betydande last, och av en god seglare, som med framgång trotsar Skageracks
beryktade stormbyar. Kosterbåten är däckad, synnerligen starkt byggd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
