Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610) - Nya instruktioner för De la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
trälar. Polackernas lögn och bedrägeri skulle dock snart blifva
fullt uppenbara, ty konung Sigismund vore nu med hela sin
krigsmakt på väg till Ryssland för att med påfvens och spanske
konungens hjälp utrota den grekiska tron och hela den ryska
nationen. Konungen manade de ryska ständerna att sätta sig
till motvärn och att lita till hans mäktiga hjälp, som han ånyo
erbjudit Skopin, ehuru de icke svarat på hans sista hänvändelse.1
Konungen såg i Skopins beskickning ett försök att pådikta
Sverge fördragsbrott, som skulle befria ryssarna från deras
förpliktelser, sedan de väl dragit tillräcklig nytta af den svenska
hjälpen. I sina nya instruktioner för De la Gardie (af 30 juni
1609) framhöll konungen denna synpunkt och uppmanade honom
att taga Novgorod i besittning, om ryssarna sveke sina
förpliktelser eller polackerna finge öfverhanden. Han skulle i hvarje
fall neka att draga närmare Moskva, innan Kexholm vore
öfverlämnadt. Men äfven när detta skett, borde han framhålla, att
ett fälttåg till Moskva med 5,000—6,000 man vore omöjligt, då
de belägrande polackerna vore mycket manstarkare. Först när
undsättningshären uppbragts till samma styrka och trupperna
ordentligt besoldats, kunde man tänka på att befria Moskva.
Han måste därför töfva i Novgorod, tills nödvändig undsättning
kommit från Sverge. Om det skulle lyckas Skopin att samla
tillräckligt mycket folk, borde De la Gardie visserligen göra sitt
bästa att undsätta storfursten och söka förmå krigsfolket att
icke pocka för häftigt på sold. Äfven om tåget till Moskva
måste uppskjutas, skulle han vid tillfälle göra polackerna afbräck
och på allt sätt stödja tsaren. Som ersättning skulle han icke
blott enligt fördraget fordra Kexholm, utan också göra anspråk
på Nöteborg, såsom gammal svensk besittning, samt yrka på
att gränsen vid Ishafvet förlades till Trinäs. Visade sig Skopin
ur stånd att samla tillräckligt med folk eller penningar, så
er-bjöde sig konungen att själf tills vidare besolda hären, därest
tsaren ville afstå Nöteborg, Ladoga och Kolahus som pant.
Om tsaren skulle aflida och Skopin med det novgorodska
herrskapet sökte Sverges beskydd, så ville konungen förhjälpa
honom till regementet och försvara Ryssland mot polackerna.
1 Karl IX till ständerna i Ryssland xi juli 1609. J?jR. Den obesvarade
hänvändelsen torde gälla manifestet af 9 juni; se nedan. Sigismunds
eröfringsplaner nämnas redan i brefvet till De la Gardie af 26 maj, hvilket var skrifvet
för att komma under ryssarnas ögon; det hade dock den gången knappast
varit mer än en retorisk vändning och ett skrämskott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
