Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Sigismund (Okänd. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG SIGISMUND.
Tag ieke lättliga råd af den dig ieke bekänd är —
Stjbbkhjklm.
Med den högsta och skönaste kallelse, att uppträda såsom ett ädelt och
kraftfullt folks regent, blef dock Sigismund affälling frän b&de religion och
fädernesland. Han framstår i häfderna såsom en sällsam motsats af
personlig välvilja men stötande handlingar. I ett fängelse säg han först ljuset
och insöp med modersmjölken ett missnöje med Sverige och dess
förhållan-den, hvilket han aldrig kunde öfvervinna och som föranledde hans flesta
motgångar och olyckor. Modren, visserligen ett mönster af qvinlig ömhet,
var likväl icke i stånd att afkläda sig den motvilja hon måste by6a mot ett
kätterskt land, der hennes första erfarenheter voro fiendtlrga spänningar
emellan hennes make och hans broder, samt derefter en dyster fångenskap.
Hon, som visste att på sin gemål utöfva en så mäktig inflytelse, gjorde det
i dubbelt mått på sonen, hvilkens uppfostran förnämligast leddes af henne
tills han blef öfver tjugu år. Deraf bekom Sigismunds lynne en icke blott
katolsk, utan fanatiskt papistisk riktning. Han var visserligen
menniskoäl-skande och afskydde onödig blodsutgjutelse, men alla hans företag leddes af
en jesuitisk liga, hvilken misstog sig, då den tillstyrkte honom åtgärder af
trots och v&ld, i stället för den smidighet och eftergifvenhet som eljest
utmärkt jesuiterna vid hofven. Sigismund ansåg sig också, såsom född till
Sveriges krona, kunna med mindre grannlagenbet bemöta sina af födelsen
bestämda undersåter, än han m&ste visa de oroliga, stolta Pohlackarne,
hvilkas val satt den Pohlska kronan på hans hufvud. Bedömes Sigismund
såsom regent, utfaller omdömet om honom helt olika i de olika rikena.
Han var af själ och hjerta katolik, och således älskad i ett katolskt land.
Hans uppträdande i Sverige efter fadrens död var förenadt med de
ömtåligaste och svåraste omständigheter, hvilka böra tagas i betraktande,
innan en förkastelsedom fålles öfver hela hans handlingssätt. Han visste, att
han bland Svenskarne möttes af motvilja oeh fördomar hos det ena partiet,
men egennytta och maktlystnad hos det andra, medan han från Pohlen
åtföljdes af personer, hvilka icke blott genom råd och dåd styrde hans
företag, utan tillika bevakade hans trohet mot de Pohlska intressena, hvilka,
jemte den Romerska stolens, han intet ögonblick vågade lemua ur sigte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
