- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
215

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LOUIS DE GEER.

KÖPMAN.

Hur Stentka ttolet biler

Kom låt ott pröfva pål

Tbghér.

Den störsle och kanske ädlaste af Sveriges penningefurstar är Louis De
Geer. Ehuru hvarken född eller död i Sverige, på hvars jord han tillbragt
få år, erhöll han dock Svensk medborgarerält och Svenskt adelskap. Med
en ljus blick i alla handelsförhållanden, uppgjorde han vidt omfattande
planer och förstod att med kraft verkställa dem. Sverige har honom att tacka
för en stor del af sitt deltagande i verldshandeln, och de naturalster, som
egentligen gjort Sverige oumbärligt i den handlande verlden, hafva genom
honom förvärfvat många af sina bästa egenskaper och framförallt
uppmärksamhet i fremmande länder. Men utom sina förtjenster om den Svenska
industrien, eller i främsta rummet jernhandteringen, var De Geer personlig
vän med Gustaf II Adolf och högt värderad af drottning Christinas
förmyndare-regering. Redan som barn måste De Geer med sina föräldrar, i
anledning af reiigionsförföljelserna i Lüttich, der han var född, fly till
Hol-land, der han snart förvärfvade sig förmögenhet och anseende som köpman,
och derifrån han rigtade sin uppmärksamhet och sina planer åt norden.
Han hade länge stått i penningeförhållanden till Gustaf Adolf, då konungen
inbjöd honom att flytta till Sverige. Han antog icke denna inbjudning, men
förpaktade Finspong, der han anlade kanongjuteri, bvartill det Svenska jernet
befanns serdeles passande, äfvensom Norrköpings messingsbruk och en del
af Dannemora-verken. Han införde vid jernbruken det så kallade
Wallon-smidet. . Dessutom lemnade han ofta lån och förskotter åt Svenska kronan.
Efter Gustaf Adolfs död, då Sverige jemte det Tyska tretioåriga kriget fick
ett vidtutseende krig med Danmark, gjorde De Geer Sverige så stora
tjenster, att, såsom man den tiden skref, »hela riket icke var capabelt att
them prestera». Han lät nemligen för 6in egen räkning och på sin enskilda
kredit utrusta tjuguett (andra säga tretio) örlogsfartyg, hvaribland tolf
linjeskepp, åt Svenska kronan. Det var denna flotta, hvarmed den stora
sjösegern utanför Laaland vanns 1644 och Christian IY:s välde öfver Östersjön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:28:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svestorman/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free