- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
871

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Adlersparre, grefve, en af rikets herrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GEORG ADLERSPARBE.

GBBrVE. BK A.T RIKETS HERRAR.

Mitt fosterland, jag älskar dig
Och dina tappra kampar.

De hläda »ig i landet» jem,

Till lagen» stöd, till folket» xärn.

Viiuroi,

Efterverlden och hennes ordförare, historien, bedöma geroa mannen efter
hans verk. Det är icke alltid häfdateckaaren får tillfälle att lära
känna hans vilja, bedöma hans afsigter och skilja hans personliga värde
från det offentliga af hans värf. Att döma Georg Adlersparre efter 1809
års revolution vore obilligt, liksom det kanhända är för tidigt. Också låg
denna revolution hvar ken till sitt ursprung eller till sina följder i hans
hand. Han befann sig midti hvirfveln af politiskt missnöje och kämpande
åsigter, der statshvälfningens farkost låg för fulla segel, då styret föll i hans
hand och han grep det. Visserligen kände han inom sig ett mål, dit han
ville styra, och han ilade mot detsamma med ädel ansträngning, med
fosterländskt nit och fullt allvar; men det var icke han som kastade det
räddande ankaret, och då det omkring honom jublades, att hamnen var
hunnen, såg han väl först, att det icke var denna hamn han sökt.

Sällan uppträder på verldshistoriens skådeplats en man:, som
Adler-sparre. Ett rikes öde vågade han bära i sin hand, och dock, hvad var
han, då han böljade det djerfva spelet! Hans egentliga utmärkelse, om
han förut egde någon, var dea af en litteratör. Några skaldestycken och
afhandlingar af honom, såsom utgifvare af en tidskrift, voro kända och
värdérade. Han hade väl deltagit i Gustaf Ill:s Finska krig såsom
rytt-mästare, men biifvit tillfångatagen, och inga lysande bedrifter gåfvo glans
åt hans namn. Han tog efter kriget afsked, men inträdde 1808 ånyo i
tjensten, då han blef öfverstlöjtnant; och det var denna underordnade grad
han innehade, då han tilltrodde sig att träda i spetsen för Wermländska
afdelningen, och från en riksgräns, som hotades af en fiendtlig här, sedan
han dock af dess anförare fått försäkran om hans stillastående, tåga emot
sin konung, med ett beslut att rycka spiran ur en fanatisk hand och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:29:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svestorman/0871.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free