- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
19

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - arkli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arrende, o. 1620 = ty., av mlat.
arrenda till vb. arrendare, biform till
arrentare, av lat. ad-, till, vid, o.
grundordet för sv. lånordet ränta; se d. o.

arrest, i nuv. betyd. o. 1600. = da.
från mlty. el. ty. arrest, av ffra. ar(r)est,
till vb. ar(r)ester (fra. arrêter), av senlat.
adrestāre, av ad-, till, o. restāre, stanna, bli
kvar (vartill sv. lånordet rest, återstod).

arrogant, 1822 = ty., fra., av lat.
arrogans (genit. -antis), förmäten o. d.,
egentl. part. pres. till arrogāre, tillvälla,
tillegna, av ad- o. rogāre, fråga.

ars, vulg., se asa.

arsenik, i modern populär betyd.
1744; annars redan hos Lucidor o.,
med latinsk form, arsenicum, hos B.
Olai 1578; av fra. arsenic, från grek.
arsenikón, sannol. ytterst från ett
persiskt ord med betyd. ’av guld, med
guldfärg’.

art, fsv. art, ardh, härkomst,
medfödd beskaffenhet = da. art, lån från
mlty. art, ard-, motsv. ty. art i samma
betyd.; sannol. identiskt med isl. ǫrð,
gröda, fsax. ard, vistelseort, ags. eard,
hemvist, land, fhty. art, plöjning,
vbalsbst. till ar-, plöja (se årder), varvid
man kan tänka sig en utveckling
’plöjning’ › ’(åker)fält’ › ’(hem)ort’ ›
’härkomst’ › ’(medfödd) beskaffenhet’.
Möjl. bör dock ordet i den senare betyd.
i stället förbindas med lat. ars (genit.
artis), konst; ävenså må erinras om
lat. ortus, härkomst.

artig = da., från ty. artig,
väluppfostrad m. m.; avledn. av föreg., alltså
egentligen: artad på ett visst sätt (jfr
ty. gutartig o. d.), sedan: av god
beskaffenhet, i vilken senare betyd. ordet
uppträder i sv. redan o. 1580; i den
speciellt svenska betyd. ’förbindlig’ o. d.
först o. 1780.

artikel, fsv. =, även: artikul, mindre
avdelning i en urkund = ty. osv., av
lat. articulus, dimin. av artus, led; jfr
med avs. på bildningen partikel. I
grammatisk anv. uppträder ordet i sv.
o. 1650 samt i Columbus Ordesk.

artilleri, o. 1550 osv. i skiftande former,
ytterst av fra. artillerie, om
krigsmaskiner av olika slag; av omstridd
härledning; ofta förklarat som en avledning
av ett ffra. artill(i)er, utrusta m. m., av
senlat. *articulāre, till articula, diminut.
till ars, konst; jfr i fråga om
betyd.-utvecklingen fra. engin, maskin, o. lat.
ingenium, snille; möjl. är dock detta
artill(i)er en folketymologisk ombildning
av det likbetyd. at(t)ilier, av okänt
ursprung. En ombildning av detta ord
är arkli. — Artilleripark, se park.

artist, enstaka o. 1585, i bruk egentl.
först under 1700-t:s senare årtionden
= ty., eng. = fra. artiste, av mlat.
artista, till lat. ars (genit. artis), konst.
— I betyd. ’konstnär’ har ordet erfarit
en viss betydelseförsämring av samma
slag som t. ex. aktör, litteratör,
poet m. fl. romanska lånord.

Artur, mansn., av eng. Arthur, från
kelt. spr. Namnet har blivit populärt
genom sagorna om konung Artur (el.
Artus) och hans riddare av runda bordet.

1. arv, växtn., fsv. arve = isl. -arvi,
motsv. lty. dial. arve, beteckningar för
Stellaria media m. fl. växter, ags. earfan
plur., vicker; av oviss härledning; jfr
narv (uppkommet i sammans.).

2. arv, fsv. arf, n. (arver, arve m.),
motsv. da. arv n., isl. arfr m., vartill
en neutral avledn. på germ. -ia-: fsv.
ærve, isl. erfi, fsax. erƀi, fhty. erbi (ty.
erbe), ags. yrfe; jämte fir. orbe av en ie.
stam *orbh- i lat orbus, grek. orphanós,
föräldralös; jfr med avs. på betyd. lat.
hēres, arvinge, o. grek. khḗros, föräldralös.

3. arv, på lie, se orv.

Arvid, mansn. = fsv., av äldre
Arnvidh, av stammen i örn (jfr Arne o. isl.
mansn. Ari) o. vidher, skog (se ved).

Årvika, se Arboga.

arvode, i sin gamla betyd. ’arbete’
ännu i 1734 års lag (arkaistiskt), fsv.
arvoþe jämte ærviþi m. m., arbete,
möda, motsv. isl. erfiði, erfaði n., got.
arbaiþs f., fsax. arbêd f., arbêdi n.,
fhty. o. ty. arbeit f. (se arbete), ags.
earfeðe, earfoð n.; avledningar av el.
möjl. sammansatta med germ. stammen
arb-, väl besl. med fslav. rabŭ, träl (av
*orbho-), jfr även fslav. rabota,
trälarbete; se f. ö. arm, adj. Ordet
började redan i y. fsv. i sin gamla betyd.
undanträngas av arbete; dess nyare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free