- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
28

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

’rörligt bräm’, av roten i mhty. brehen,
glimta (se brås, förebrå); växtens
kantblommor förändra under dygnet
ställning. Förra leden, som är ganska
omtvistad, föres vanligen till gudanamnet
Balder (på grund av växtens
hvitglänsande strålblommor). Snarast ingår här
dock genit. ballar till isl. bǫllr, sv. boll
(se d. o.), som då syftar på blomfästets
halvklotformiga, hos vissa arter t. o. m.
koniska form; jfr namnen surkulla o.
surtuppa på Anthemis cotula (till resp.
vfs. kulder o. tupper, topp); i så fall
äldst: *ballarbrā > ball(e)rbrå,
vartill baldersbrå är en lärd ombildning,
möjl. företagen av Snorre Sturluson.
Se Palmér Ark. 34: 138. Jfr
bullerblomster.

bale, Broocman 1736, uppkommet
ur stammen badhl- i vissa
böjningsformer, t. ex. plur. badhlar, ä. nsv.
badlar o. 1645, av fsv. badhul, bædhil,
bale, avledn. av stammen i bädd.
Knappast har, såsom stundom antagits,
dessutom ett *bali funnits, i
avljudsförh. till bol o. sv. dial. bylja.

balett, i modern betyd. 1665, från
fra. ballet, av ital. balletto, dimin. av
ballo (se bal 2).

1. balja, kärl, y. fsv. balia = da. ball(i)e,
från mlty. ballie, lånat från fra. baille,
väl av mlat. *bacula, möjl. dimin. till
det ord, motsv. senlat. bacca, som ligger
till grund för back 2 o. bäcken, jfr
bassäng.

2. balja, skida, slida, fsv. balia, väl
av ä. da. balge, biform till det nu nästan
obrukliga sv. lånordet balg, motsv. mlt.
balch (genit. balges), bälg, svärdsskida, ty.
balg, bälg, skida, balja, etymologiskt
identiskt med det inhemska sv. bälg
(av urgerm. *balᵹi-) o. besl. med gall.-lat.
bulga, lädersäck (se budget).

balk, fsv. balker el. (med s. k. u-
omljud) bolker = isl. bǫlkr, vartill även
n-stammen fsv. balke, fsax. balco, fhty.
balcho (ty. balken, bjälke); avledn. på
-k av den stam, som (med olika avljud)
ingår i bjälke o. bål, stomme, kropp,
samt isl. bulki, fartygslast. I vissa
betyd. lån från lty. Jfr falang.

balkong, 1656, av fra. balcon, liksom
ital. balcone, sannol. av provenç. balcon,
bildat medelst det romanska suffixet
-one av den germ. stammen balk- (ej
nödvändigt just av fhty. balcho); se
balk.

ballad, i modern betyd. Kellgren o.
1790, ytterst från provenç. ballada,
dansvisa, avledn. av ballar, dansa; se
bal 2.

ballast, se barlast.

ballong, ytterst från ital. ballone, stor
boll, medelst suffixet -one bildat av balla,
boll, vilket har germ. ursprung; se bal
1
, boll. – Om luftballong i sv. 1788.

ballra, prata, sladdra, se bullra. I
den äldre betyd, ’bullra’ redan 1599.

balsam, fsv. balsam(a), jämte isl.
balsamr, ty., eng. balsam, ffra. balsme
(varav fra. baume, eng. balm) av lat.
balsamum, av grek. bálsamon, väl
av semitiskt ursprung; jfr balsamin o.
även bisam(-oxe).

balsamin, 1790, ytterst av grek.
balsamínē, avledn. av bálsamon (se föreg.).

baltisk, se Bält.

Baltsar, mansn., av ty. Balthasar,
varav även det också i sv. förekommande
familjenamnet Baltzer.

balustrad, 1740, från fra. balustrade,
avledn. av balustre, liten pelare, av grek.
balaústion, granatblomma (vars
blomfoder liknade balustradkolonnen).

bambu, i ä. tid ofta bambus, med
motsv. i de flesta europ, språk; av
malajiska bambu.

[bams, sv. dial., bjässe, se under pimpla (slutet).]

bana, sbst., fsv. bana, tävlingsbana =
da. bane, från mlty. bane, jämn el. öppen
plats = mhty., ä. ty.; jämte mlty. ban
m. o. f. (varifrån sv. biformen ban) =
mhty. (ty. bahn); av omtvistat ursprung;
i alla händelser, av formella skäl, ej till
sanskr. pánthās, väg, grek. póntos, hav,
lat. pons (genit. pontis), bro ~ grek.
pátos (*pn̥t-), väg, osv.; knappast ej
heller, på grund av betyd., till ie. roten
bhan, glänsa, i grek. phaínō, glänser,
sanskr. bhānu-, ljus, sken, osv.; snarare
då, ehuru även detta osäkert, med
grundbetyd. ’slagen, jämnad väg’, till stammen
i bane. – Vara (osv.) å bane, förr
även: vara på ban(en), o. 1600, efter
ty. auf der bahn sein. Formen på -e

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free