Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - basun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprung; jfr fsv. afbēna, plocka bort fiskar,
som fastnat i nätet.
Bengt, mansn., fsv. Bænkt, av äldre
Bændict, av lat. Benedictus, egentl.: den
välsignade.
benrangel, Lex. Linc. 1640: benerangel,
jfr no. beinrangl, av sv. o. no. dial. rangla,
vackla, ragla (se rangla); den äldre
formen benragel, t. ex. Rudbeck 1679, hör
till ragla.
bensin, Berzelius 1835 i betyd. ’bensol’,
Cleve 1883 i betyd. ’bensin’, jfr fra.
benzine, ung o. på lärd väg uppkommen
avledn. av benzoe (sv. lånordet bensoe), av
arabiskt ursprung. En annan från
vetenskapsmännen härrörande bildning till
samma ord är bensol, 1843, bildat av
tysken Liebig 1834.
benved, namn på t. ex. Lonicera
xylosteum, även: svensk b. 1683, Evonymus
europæus 1751, Cornus sanguinea 1640
= da. = isl. beinviðr, jfr ty. beinholz o.
grek. xylósteon, av xýlon, trä (jfr sv.
xylograf), o. ostéon, ben (jfr sv.
osteologi); efter det hårda träet.
benägen, fsv. benæghin, väl ombildat
av ett mlty. adj. motsv. holl. genegen,
egentl. part. perf. av mlty. nîgen, böja
sig (se niga); jfr med avs. på
betyd.-utvecklingen ty. geneigt o. sv. böjd (för);
se under böja o. huld.
berama, fsv. beram(m)a, hava till
mål, bestämma, berama = da. beramme,
från mlty. berâmen, jfr ty.
anberaumen med dunkelt au, till mlty. râmen,
sträva till, träffa, varav fsv. rama = sv.
ramma 2 (i betyd. ’gripa byte’); se
f. ö. d. o.
Berber, folkslagsnamn, se barbar.
berberis, Rudbeck 1685 = da., ty.,
span., mlat. = ital. berberi, möjl. av
arabiskt ursprung.
berg, fsv. bærgh el. (med s. k.
brytning av e) biærgh (kvar i ortnamn
såsom Bjärby av Biærghby, Bjäre härad
av Biærgha, Bjärred Skåne, av biærget,
best. form) = isl. berg, da. bjerg, got.
baírg-, fsax., fhty., ty. berg, ags. beorh,
beorg (eng. barrow, gravkulle), av germ.
*berᵹa- = ie. *bhergho-, i avljudsförh. till
borg; se f. ö. d. o. Jfr bergslag.
bergamott el. pergamott, Rudbeck
1685 (perg-), motsv. da., eng. bergamot,
ty., fra. bergamotte, ital. bergamotta.
Vanligen tolkat som ombildning av ett
turkiskt ord med betyd. ’furstepäron’ o.
innehållande som första led en
motsvarighet till sv. lånordet bej, av turk.
beg, bäj, furste, herre o. d. Snarare är
dock det turkiska ordet blott en
omtydning av ital. bergamotta, egentl.:
(päron) från Bergamo i Lombardiet; jfr
t. ex. astrakan.
Berge, mansn., se Birger.
Bergkvara, se Vara.
bergslag = y. fsv. (neutr. plur.), av
berg o. lag 2 (neutr.), sedan, på 1500-t.,
i plur. best. form uppfattat som sing;
jfr Roslagen.
berlock, Dalin o. 1760, jfr ty. berlocke,
av fra. breloque, äldre berloque, möjl. av
ljudhärmande ursprung, efter klirret av
hängande berlocker, jfr att fra. breloque
o. berloque även betyder ’trumvirvel’.
Bernhard, mansn., från ty., av fhty.
Berinhart, Berenard; första leden dunkel;
andra leden -hart, -hard är etymologiskt
identisk med sv. hård o. uppträder
dessutom i en del romanska lånord,
t. ex. bastard, standar. Jfr f. ö.
Eberhard, Gerhard, Rickard. —
Härav: Bernt. — Ett med -hard
besläktat namnelement uppträder i de grek.
personnamnen på Krat-, -kratēs osv.
bero = da., bildat efter ett verb motsv.
ty. beruhen, till ruhen = mlty. rouwen,
vila, avledn. av ty. ruhe, mlty. rouwe
(se ro, sbst.). Ordet infördes väl på
1500-t., men uppträder i sina moderna
betyd. först under 1600-talets första
hälft.
berså, i modern betyd. hos Bellman
1771, av fra. berceau, vagga, lövsal med
tak, avledn. av ä. fra. bers i dess äldre
betyd. ’vagga’, av oviss härledning. Finns
ej i danskan (’lysthus’).
Berta, kvinnon., fsv. Bærta 1345, från
ty.; kortnamnsbildning till namn på
Bert- el. -bert (se Albert, Bertil).
Bertil, mansn., egentl. tysk
diminutivform till namn på Bert- (t. ex. Berthold),
till fhty. beraht, ljus (= bjärt); jfr
Bartel. — Kortnamnsformerna Beppe,
Bebbe bero ej, såsom antagits, på
överföring av pp, bb från andra kortnamn,
utan ha uppkommit i barnspr., där på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
