- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
79

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - bänk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

urgerm. *buðila-, nomen agentis med
s. k. svagt avljudsstadium till bjuda;
alltså egentl.: den som budar; jfr bud
o. bövel. Eng. beadle hör närmast till
det under pedell anförda germ. *biðala-,
till bedja. — Jfr bövel.

böja, fsv. böghia = isl. beygja, da.
bøie, fsax. bôgian, fhty. bougan (ty.
beugen), ags. bíegan, av germ. *bauᵹian,
kausativum till buga; jfr även båge.
Böjd för, i fsv. i stället bögheliker =
ä. nsv. böj(e)lig, jfr da. tilbøjelig, med
samma betyd.-utveckling som i
benägen (se d. o.), ty. geneigt (till niga),
eng. inclined = lat. inclinātus (till
clīnāre, böja, luta; se lid), fra. penchant
(: lat. pendēre, hänga ned), ävensom sv.
huld (se d. o.), sv. dial. luten, benägen,
böjd (till vb. luta; jfr under lust slutet).

böka, 1657 = isl. bauka, avljudsform
till mlty. boken (sv. boka; se d. o. o.
under pocka).

böke, se bok 1.

böla = fsv. = nisl., no. baula, jämte
isl. *baula, ko, i avljudsförh. till isl. bylja,
böla; ljudhärmande. En analog bildning
är da. bøge, av *baukōn.
Nötkreaturens ramande bu o. mu återfinnes även
i slav. bykŭ, tjur, o. lat. mugīre, rama.

böld, fsv. byld = da.; nära besl. med
bolde, till germ. roten bel el. bul, svälla,
blåsa upp, jfr å ena sidan boll, bulle,
bål
1, å den andra got. ufbauljan, blåsa
upp. — Grundformen är oviss. Från
ordbildningslärans synpunkt är av flera
skäl ett germ. *bulði- sannolikast (jfr
börd, skörd, stöld osv.). Vissa
dialektformer med kakuminalt d tyda
emellertid snarare på ett *buliþō-. Möjl. har
dock ett *bulði- i fråga om l-et
påverkats av besl. el. i annat avs. närstående
ord. Jfr samma svårighet vid köld.
Se Sandström Sv. lm. Bih. 6: 36,
Pip-ping SNF VI. 5: 27 (med litteratur).

bölja, fsv. bylghia = isl. bylgja, da.
bølge, lty. bülge (eng. billow från nord.),
av germ. *bulᵹiōn, till germ. roten belᵹ,
svälla, se bolster, bulna, bälg.

Bölminge, se Bolmen.

bömare, från ty. böhmer, till Böhmen,
fhty. Bêheima, lat.-gall. Boihaemum, dvs.
(de keltiska) boiernas bygd (jfr bajrare,
boja
o. hem). — Från ty. o. dess dial.:
familjenamnen Böhm, Böhme, Behm
m. fl.

bön, fsv. bön = isl. bǿn, da. bøn,
ags. bén (eng. boon från fnord. biformen
bōn), av germ. *bōni-, egentl.: tal (eL
dyl.), jfr grek. phōnḗ, ljud, tal (se
fonetik), till ie. roten bhā, tala, i lat.
fāri osv., se bann.

böna, fsv. böna = no. bauna, da.
bønne; utvidgning av fsv. bön = isl.
baun, mlty. bône, fhty. bôna (ty. bohne),
ags. béan (eng. bean), av germ.
*baunō(n), jfr lat.-germ. önamnet Baunonia
Plinius, ett speciellt germ. ord; till den
ie. roten bheu, svälla, växa, i t. ex. got.
ufbauljan, komma att svälla, osv. (se
t. ex. bula o. buske); jfr samma
betyd.-utveckling i grek. kýamos, böna: kyéō,
egentl.: sväller, o. möjl. litau. pupà,
böna: lett. paupt, svälla; se H.
Petersson IF 23: 390. — Lat. faba är ej
besläktat. Detta liksom fslav. bobŭ o. även
det nämnda litau. pupà göra snarast
intryck av hypokoristiska bildningar,
ytterst vanliga att beteckna runda
föremål o. ofta till sin form erinrande om
barnord (därför vanl. med läppljud). —
De nämnda orden betecknade äldst den
s. k. bondbönan, Vicia faba, som synes
ha tillhört de europeiska
indoeuropéernas äldsta åkerbruksprodukter.

bönhas, 1622, Gustaf II Adolf = da.,
jämte ty. böhnhase från lty. bön(e)hase,
öknamn på hantverkare, som arbetade
i smyg utan att tillhöra skrået, av bane,
loft, vind (= ty. bühne; möjl. till
botten), o. hase, hare, alltså: som håller till
på vinden o. jagas som harar, s. k.
bönhasjakt, lty. bönhasenjagen; jfr ä. nsv.
buskhasa, arbeta som bönhas, av lty.
*busch-hase, egentl.: buskhare. — Det
vanliga ä. nsv. bön(h)ås, t. ex. 1650,
Dalins Arg., förutsätter väl tidigt
medeltida lån. — Härtill ä. nsv. vb.
bönhasa (-å-) 1616.

böra, fsv. böra (denna form väl från
mlty.), *byria (pres. byr opers.,
tillkommer, ipf. bordhe, burþe) = isl. byrja
(ipf. -aði o. burði), tillkomma, jfr da.
infin. burde (nybildad) o. pres. bør,
motsv. fsax. giburian, hända, mlty.
geboren, tillkomma, fhty. giburjan,
giburren, hända, rättligen tillkomma (ty. ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free