- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
277

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - irra ... - ja ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

irra, i ä. nsv. (1600-1700-1.) ofta:
misstaga sig, dels inträns, (t. ex. B.
Oxenstierna, Serenius 1741) o. dels, yngre,
refl. (Sahlstedt 1773 o. stundom ännu);
från ty. irren, irra omkring, gå vilse,
misstaga sig, av fhty. irran, fara vilse
= germ. *erziön; besl. med ty. irre,
fhty. irri, got. airzeis, vilseförd, vartill
kausativet ty. irren (varifrån ä. nsv.
irra träns., 1600-t.). got. airzjan, föra
vilse. le. rot ers i lat. erräre, gå vilse,
misstaga sig. - Med denna ordgrupp
förbinder man även en del ord för ’vre&’,
Vredgas’ o. d., t. ex. ägs. eorre, yrre,
fsax. irri, vred, vartill bl. a. mlty. irren,
erren, göra vred (lånat i sv. o. no. dial.
irra, ä. da. irre, er re, reta), san skr.
ira-sijdli (*3r-). vredgas, osv.

is = fsv., da. = isl. iss m., mlty.,
fhty. is n. (ty. eis), ägs. is n. (eng. zce),
ej i got., av germ. *lsa-; i övrigt mycket
osäkra tolkningsförslag. Indoeuropéerna
synas ha saknat ett gemensamt ord för
’is’, men egde däremot ett sådant i snö
o. dess motsvarigheter.

Isabella, kvinnon. = ty., från roman.
Isabel (t. ex. spän.), från hebr. Isebel,
konung Ahabs gemål. Fra. Isabean
beror på felaktig anknytning till fra. bel,
beau, vacker. - Härtill: i sa b el l(a) färg
osv., till fra. adj. isabelle, blekgul o. dyl.,
av sagan förknippat med Filip ll:s
dotter Isabella, som skulle ha avlagt det
löftet att ej byta linne, förrän hennes
gemål erövrat det av honom belägrade
Ostende; härav då färgnamnet.

Isak, mansn., från hebr.: egentl.: ’han
(el. man) ler’.

Isidor, mansn., av grek. Isidöros,
(gudinnan) Isis gåva; jfr D o r o t e a, T e o d o r.

islam = ty., av arab. islam,
hängivande åt Gud.

isop, Var. rer. 1538: /sop, fsv. ysop,
esop, jfr mlt}^. isop, ysop, från grek.
(h)yssöpos, -ön, från hebr.

istadig, fsv. istadhogher, avlett av
något fsv. sbst., sammansatt med prep.
z o. identiskt el. besl. med staper, ställe
(se stad 1), jfr stadig ävensom isl.
islada, stillastående. Ett besläktat o.
likabetydande ord är sv. dial., ä. da. adj.
sta = isl. staÖr, varom se städja.

ister = fsv., da. = isl. islr n., vartill
avledn. isl. istra (osv.) f., fett kring
inälvorna; motsv. mlty. inster n., inälvor
av slaktdjur (ty. insler), jfr fpreuss.
in-slran, ister (lånord?); av germ. (adj.?)
*inslra-, av ä. *en(p)s(l)ra-, r-avledning
till ie. *entos, *entes (- lat. intus, grek.
énlos, inne, innantill m. m.), varav även
isl. iÖr, innr n. pl., no. inder, av germ.
*enpra- = grek. en lera n. pl., inälvor,
o. vidare de likabetydande lat. inles-l-ina
n. pl., sanskr. anlas-lya, litau. iszczios
(*nis-lio-).

i sänder, se sänder.

itu = da., motsv. no. i Ivan, till fsv.,
fda. /ö, motsv. det annorlunda bildade
isl. tvåa, neutr. till två (se d. o.); jfr
ty. enlzwei av *in zwei, ägs. ön twå.

Iv- i ortn. IVö, I von, Ivetofta m.
fl. innehåller sannnol., med (Liden o.)
Sahlgren, det gamla germanska ordet
för ’idegran’ iw- (fhty. iwa, isl.-z/r osv.);
se under idegran.

Ivar, mansn. = fsv., fda. = isl. fno.
Ivarr jämte fsv., fno. Yvar(r); jfr det
fornryska lånordet Ivor; snarast av
ur-nord. *Iwa-harjan, till *lwa-, båge,
idegran (se föreg.), o. sbst. här (Kock
Uml. u. Brech. s. 214); el., enl. Noreen
NoB 8: 5, mindre troligt, av urnord.
* Inhu-harjas, grammatisk växelform till
Ingvar, jfr de lånade ägs. Inwar, fir.
Imhair, Imar (se dock härtill v. Friesen
Rökst. s. 139). Med avs. på senare
leden jfr Gunnar, Ragnar.

iver, o. 1620 = da. zz;cr, från mlty.
iwer = ty. eifer; möjl. i avljudsförh.
till fhty. eivar, ägs. d/br, skarp, häftig.

J.



ja, fsv. ia, ia (varav ä. nsv. ja, 1500-t.)
- isl. ja, da. ja, got. ja (jämte jaz),
fsax., fhty. ja (ty. ja), ägs. ged (dvs. ja,
eng. yea); jfr ägs. giesc (väl av je-swä,
till så adv.). Sannol. egentl, en
kasusform till ie. pron. *jos, *jä, *jod (–

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 20:22:08 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free