- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
304

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - karsk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

o. 1700, åtminstone av karolinerna,
regelbundet med c(o)ur(i)e(r) (se kurir).

karsk, fsv. karsker, rask, kry, munter
= isl. karskr (kerskr), da. karsk, mlty.;
mhty. karsch; till ie. roten ger i grek.
egeirö, väcker, sanskr. jägarti, vakna,
vara livlig (bildat som t. ex. besk till
bita). Jfr kask 2.

Karsten, mansn., egentl, l ty. biform
till Kristian, av lat. christiänus,
kristen.

kart, omogen frukt, fsv. -karter i
bir-kekarter, grov björknäver, ekekarter,
ekbark, i den nsv. betyd, från 1630-t. =
da.; i sv. dial. även ’grov ytterbark’ o.
’liten sten’ o. i no. bl. a. ’knöl på trä’;
jfr ä. nsv. karta, bekläda med grov bark;
besl. med no. kort, knöl på trä,
omogen frukt’, kanske jämte isl. t i lin. kortr
egentl, n-stam liksom bark, katt (E. H.
Lind Ark 36: 318); möjl. egentl, ’något
ojämnt, hopskrumpet’, jfr no. dial. kärra
o. sv. dial. korra sej, skrumpna; dock
osäkert; jfr körtel. - Härtill:
kartnagel, fsv. kartnaghl el. kartanaghl -
isl. kartnagl.

karta, under 1600-t. i olika betyd.,
jfr t. ex. 1563: karter (äldre lån), motsv.
ty. karte, fra. carte, från lat. charta, grek.
khdrtés, papyrusblad, skrift, sannol.
egyptiskt ord. Biform: kort (se d. o.);
jfr även c e r t. - Komma p å ö v e
r-blivna kartan, ej längre ha utsikt att
bli gift (om ungmor), egentl, ett postalt
uttryck; jfr 1799: ’desse . . bref (ha)
blifvit liggande på Påst Gontoiret, och
icke en gång utförde på öfverblefna
chartan’ (dvs. på förteckningen över
obeställbara brev?).

kartesch, ett slags med skrot fylld
projektil, Ekeblad 1659: ’styckon (dvs.
kanoner), som de med kartetzer hade
laddat’, från ty. kartätsche, snarast av
ital. cartaccia, grovt papper, makulatur;
el. enl. andra av det likabetyd, cartoccia,
som i alla händelser givit ä. ty. kar*
tutsche, kartesch (etymol. = kar tusch);
båda avledn. av lat. charta^ papper; se
karta, kardus.

kartusch, patronväska, 1758:
car-toucher plur., från ty. kartutsche, fra.
cartonche, av ital. cartoccio, patron,
strut, cartoccia, grovt papper, avledn.
av lat. chärta (motsv. en latinsk
avledning -iiculus). Biform: kardus (se d. o.
o. jfr kartesch).

karusell, på 16- o. 1700-t. ridupptåg
med historiska el. mytologiska ämnen
= da. karusel, av fra. carrousel = ital.
carosella, väl till kaross o. ytterst
lat.-gäll. carrus, kärra (se d. o. o. jfr karriol).

karva, 1664’= no. karva, da. kärve-,
väl från Hy. karven, medan fsv. kwrva
utgår från m l ty. kerven = ty. kerben,
ägs. ceorfan (eng. carve), urbesl. med
grek. grdphein, riva, inrista, skriva; jfr
under det dock ej säkert hithörande
kärve ävensom under krabba. Ordet
kan dock vara inhemskt. - Hit hör
även kärvs t o ek, motsv. mlty.
kerve-stock, ett stycke trä, på vilket fördes
räkenskaper medelst skåror el, hack, i
Skåne även kallade knävlingar (se k
navel); jfr isl. skor, egentl.: skåra, antal
av 400, sv. accis, skatt, av mlat. accisa,
avskuren del, osv.

karv(e), kummin, ett dialektord =
no. karvi, från mlty. karwe = mhty.
karbe, kärve (ty. karbe, karbei); från fra.,
ital., spän. carvi, av arab. (al)karavija
(varav spän. alcaravea ;> eng.
car(r)a-way); egentl, benämning på den
inhemska europ, arten; upptaget i den
vetenskapliga nomenklaturen som Carum
carvi. Släktnamnet Carum återgår på
lat. careum, grek. kdron (enl. Plinius
efter landsnamnet Karien, lat. Caria).
Jfr under kummin.

kaschmir el. kasimir, Sandelius Norrk.
minne 1798: ’4 alnar Casimir’ = t}^. (i
båda formerna), fra. cachemire, egentl.:
tyg från den indiska staten Kashmir
(sanskr. Käcmlras); jfr t. ex. de på
likartat sätt uppkomna benämningarna
kambrik, kr e t ön n, muslin.

kas(e) i vår d ka s (e), t. ex. O.
Rudbeck Atl.: case = isl. kos, hop, hög, no.
kos, kas ds., da. kase, jfr finska lånordet
kasa, kaso, hop, hög, till ie. roten ges i
lat. gero (av *gesö), bär tillsammans,
hopar, congeries, hög, agger (av *ad-ges-),
jordvall, osv.; jfr gest, kast 3, kasta,
ävensom kar. - Enl. Noreen V. spr.
3: 162 n. 3 uppträder ordet i fsv. under
formen kasi i ett av andra forskare
annorlunda tolkat ordspråk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free