Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kåta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mhty. kamerære, o. alltså etymologiskt
samma ord som kamrer(are) (se d. o.)
till kammare i betyd, ’skattkammare
o. d.’
kämpa, fsv. kæmpas (jämte kampa)
- da. kæmpe, från mlty. kempen =
fhty. kempfen (ty. kampfen); jfr isl.
keppa(st), anstränga sig, tävla, ä. nsv.,
sv. dial. kappas ds., till kamp 2, jfr
kapp o. följ.
kämpe, fsv. kæmpe = da. med betyd,
’jätte’, från mlty. kempe, av fsax. kempio
= fhty. chemphio, kempfo (ty. kämpe
från mty. el. mlty.), ägs. cempa, mlat.
campio (fra., eng. champion), till kamp
2. Isl. o. fsv. kempa (-æ-) från ägs.
cempa; därjämte isl. kappi, ny avledn.
av kapp el. motsv. mlty. kämpe. Jfr
kämpe. - Härtill även familjen.
Kempe, från lty., o. Kempff, från
hty., båda äldst tillnamn.
käng, känga, 1622: känger, Linné
1732: ’uti Vesterbotn såg jag alt folket
hafva på föttren ett slags skor, kängor
kallade’; över Norrl. från finska kenkä,
genit. kengän; se litteraturen hos Saxén
Sv. lm. XI. 3: 144.
känguru, år 1770 upptäckt av Cook
i Nya Sydwales o. uppkallad med
invånarnas i Nya Holland beteckning för
fyrfotadjur känguru.
känna, fsv. kænna, låta veta,
undervisa (jfr fsv. kænnifaþir, lärare,
kænnipilter, lärjunge), igenkänna, märka,
erkänna, tillerkänna, hava köttsligt
umgänge med (jfr gamla bibelövers.) m. m.
= isl. kenna ungef. ds., da. kende,
känna, got. kannjan, göra bekant, mlty.
kennen, fhty. -kennen (ty. kennen), ägs.
cennan (eng. ken från nord.); av germ.
*kannian, med dels kausativ o. dels
intensiv betyd, (såsom t. ex. bränna);
till kunna. - Giva till känna = da.
give til kende, efter mlty. lo kennen
geven, egentl.: giva att veta. - Härtill
avledn. känsel, t. ex. Schroderus 1626
(i uttr. bära känsel på) = isl. kensl o.
ä. da. kendsel (i motsv. uttr.); o. känsla,
ä. nsv. bl. a. i betyd, känsel, t. ex. Bib.
1541, känning, el., liksom i fsv. ka>nsla,
kännedom, kunskap, t. ex. Bib. 1541,
Schroderus; i modern betyd, väl först
under 1700-t., t. ex. Serenius = isl.
kensla, undervisning, tillerkännande
m. m. - Kännedom, se dom 2. -
Kännspak (mest dial.), som lätt
känner igen, fsv. kænnispaker = no.
kjennespak, till adj. spak i den äldre betyd.
’klok, förståndig’.
käpp, fsv. kæpper - isl. keppr, da.
kæp ds., fsax. kip, stock, ägs. cipp m.,
trästam, plogbill, vävbom; jfr fhty. kipfa
f., vagnstång; med avledn. sv. dial.
kip-pel, pinne som lägges i munnen på föl,
kid o. lamm, m. m., 110. kipling ungef.
ds., samt fsv. kipla, sv. dial. kippla,
lägga kavle el. pinne i munnen på;
avljudsformer till isl. keipr, årtull, sv. dial.
kepa, trästycke med inskärning på
mitten att fästa selen med vid slädskakeln,
skakelpinne, mlty. kép f., inskärning;
besl. med lty. kippen, skära, göra en
inskärning, ägs. cippian (eng. chip),
hugga (till), skära. Jfr kypert (slutet).
- Käpphäst, Palmblad 1820 (i egentl.
betyd.), Aftonbl. 1841 (i bildl. betyd.)
= da. kaephest, motsv. ty. sleckenpferd
o. eng. hobbyhorse. Hos Rademine Knigge
1: 154 (1804) användes ännu icke det
svenska ordet (i bildl. betyd.) utan i
stället: ’Sleckenpferd (Hobbyhorse)’.
käppi, ett slags läderhuvudbonad för
soldater, förr även kallad schakå, av ty.
käppi, en sydtysk diminutivform till
kappe, mössa (se kåpa).
kär, fsv. kǣr - isl. kærr, da. kær,
gammalt lån från ffra. cher (= nfra.),
av lat. cārus (väl urbesl. med hor). -
Jfr käresta, kärlek.
kära, lagspr., anställa rättegång o. d.
= fsv. (ipf. -dhe): klaga, beklaga sig,
anföra beskyllning (mot), väcka tvist
(om), anställa rättegång (om) = isl. kǽra
ds., da. kære, av urnord. *kārian; i
avljudsförh. till got., fhty. kära,
bekymmer, i fhty. även: klagan (ty. karfreitag,
långfredag), ägs. cearu, bekymmer (eng.
care, omsorg); jfr karg. Grundbetyd.:
klagan; jfr fsax. karm, veklagan, ägs.
cearm, cierm, skrik. Ie. rot. ger osv. i
grek. gērys, stämma, fir. gāir, rop. -
Parallellrot gu̯er i fhty. queran, sucka,
osv. - Till fsv. vb. kära (osv.) har
bildats sbst. kæra f., sorg, klagan,
klagomål, käromål = isl. kœra, vartill
sammans. kǣromāl = käromål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
