- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
388

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kärv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kärv, ä. nsv. Harf, t. ex. I. Erici 1642
= isl. pjarfr, fadd, osyrad, no. tjerv,
smaklös, osaltad, fhty. derp, ägs. peorf,
osyrad, i ffris. derf med överförd betyd,
’häftig’; jfr även ty. derb, hård, fast,
grovkornig (varom se dock
Hirt-Wei-gand); besl. med fslav. triipiikii, sträv,
bitter, ry. lérpkij, kärv, sur, ävensom
litau. tirpstn, blir stel, känslolös, lat.
torpeo, är stel, känslolös, förlamad (jfr
torp e do), torpesco, blir slapp; med
grundbetyd, ’styv, stel’. Jfr närmare
Persson Indog. Wortf. s. 437. - Om
växelformen ie. sterp (sterbh) se
stärb-hus.

kärve, fsv. kcerve m., jfr da. kcerv ds.,
isl. kerf, kerfi n., knippa, bunt, no. kjerve
ds. Kanske, med Liden Stud. s. 9 f.,
av ie. *gerbho- (osv.), växl. med
*greb-i mhty. krebe m., korg (se under krubba,
korg), jfr grek. gnphos (varom under
logogryf), utvidgning av roten ger,
varom under karm o. kärr. Enl. andra,
t. ex. Jessen, Torp, till ty. kerben, göra
inskärningar o. d. (se karva), i vilket
fall kärve egentl, betydde ’något
avskuret’.

käs(e), nordsv. dialektord, ostlöpe =
no. kjcese, nisl. késir ds., etymol. = ty.
kåse, ost, osv., av lat. cäseus (se f. ö.
potkes). Hit hör även detlikbetydande
fhty. kdsiluppa (ty. käselub) osv.; se
under löpe.

kättare, fsv. kcettare = da. k(j)cetter,
från mlty. ketter = ty. ketzer, från grek.
katharos, ren, obefläckad (vartill även
Katarina), i plur. som kollektivnamn
på nymanikeiska sekter under 1000- o.
1100-talen, katarer; sedan om affällingar
i allm. från katolicismen o. därefter om
sådana från varje ortodox kyrka. - I
ä. nsv. betydde kätteri även ’blodskam’;
jfr mhty. ketzerie i samma betyd..

kätte, fsv. kætte (jämte kætta) = da.
dial. kiætte, liten avbalkning; jfr fgutn.
ketti, vagga; dunkelt. Om sv.
dial.-formen kitte jfr under kittel. – I dial.
dessutom käfte, i samma betyd., vilket
ej kan vara identiskt med kätte, utan
bör sammanhållas med fsv. kæpti i
VGL I, inhägnad för boskap, fålla, varom
se K. G. Westman Ark. 19: 307 f.; av
åtskilliga andra, som det synes, på icke
tillräckliga grunder ändrat till kæfti.
Detta käfte hör antingen till käft el.
till mlty. kefter, litet rum, osv.; se
Westman anf. st.

kätting, ränning i väv, Lind 1749,
på mastrår Serenius 1757 = da.
k(f)cet-ting, från höll. ketiing, ombildning av
mholl. ketene = mhty. (ty. kette), osv.,
vartill kedja; se d. o.

kättja, Balck 1603: kaliet, ombildning,
sannol. i anslutning till ä. nsv. flätia,
dårskap (se flat) o. d., av ä. nsv. kali,
ännu 1635 (1695: Mtti), fsv. kötte, ys-
terhet, glädje, lättsinne = isl. kcéti f.,
adj.-abstr. på germ. -i/i- till kat; bildat
som t. ex. fsv. glcepetill glad (se glädje).
- Den äldre bet3rd. ’ysterhet o. d.’ kvar-
levde långt in på 1700.-t.

1. käx, bakverk, G. Warg 1755: kiåks,
käcks = da. kjeks, kix, jfr Ity. kecks,
från eng. cakes, plur. till cake = kaka.

2. käx, tarmkäx, t. ex. 1739; på
grund av dess egenskap att fästa
tarmen vid bukväggen efter ett ord för
’hake’: osv. dial. käks, båtshake, harpun,
käksi, båtshake Gottl., fsv. kcekse, hake,
krok, båtshake, fgutii. kexi, no. kjeks,
krok med skaft m. m., ä. da. kex, hake,
båtshake, jfr finska keksi, båtshake. Enl.
rätt vanlig uppfattning (se litter. hos
Setälä FUF 13: 382) lån från finskan.
Ett omvänt förhållande antages, dock
med tvekan, av Saxen Sv. 1m. XI. 3:
144, särsk. med tanke på det möjl.
samfinska verbet keksiä, med båtshake
söka m. m. För den händelsen ordet
verkligen är inhemskt, vilket på grund
av ordformen synes mindre sannolikt,
kunde det med Falk-Torp o. Torp Etym.
ordb. tänkas vara avlett av ett ord ==
sv. dial. kakk, förhöjning, selpinne, no.:
knagg, litet nystan, isl. kpkkr, klump,
osv. (se f. ö. kagge); jfr att det med
kjeks likbetydande klepp också egentl,
betyder ’klump’, ävensom den s-lösa
formen sv. dial. *käkka, fästa med hake.

käxa, vb, Verelius 1681, av P.
Lagerlöf 1692 uppräknat bland ’något nedrige
och gemene’ ord (i Spegels Thet öpna
Paradis; jfr Sandwall Spr. o. st. 13: 13),
s-avledning av sv. dial. käka, tala emot,
gräla, skrävla = no. kjaka ds, vartill
även /-avledn. sv. dial. käckla, kivas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free