- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
390

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - köping ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för fslav. kupitL - Därjämte germ.
*kaupön = isl. kaupa, göt. kaupön,
fsax. cöpån, flity. koufön (ty. kaufen),
ägs. céapian. - Enl. somliga forskare
inhemskt. Snarast dock en germansk
bildning med latinskt grundord: lat.
caupo (genit. -oms), handlande, i sht
med vin; germ. "kaupön, *kaupian
betyder alltså ursprungligen: driva affärer
(byteshandel) med en caupo.
Härledningen av lat. .caupo är omstridd o.
dunkel; kanske snarast till cuppa,
bägare (se kupa). - Gamla
handelsförbindelser med romarna avspeglas också
i mångla, till lat. mango (genit. -önis),
i sht slavhandlare: de båda orden tyda
sålunda på, att byteshandel med vin o.
slavar utgjort grundvalen för romarnes
handel med barbarerna. Även
marknad innehåller ett lat. grundord. -
Härtill: köp = fsv., även pris (kvar i
få för gott köp) = isl. kaup, ägs. céap
(jfr eng. cheap, billig, från good cheap)
osv.; jfr finska lånordet kauppa. -
Köpeskilling, se skilling. -
Köpenskap, fsv. köpinskaper, från mlty.
köpenschap. - Köpslå, fsv. köpslä o.
köpslagha, genom handslag stadfästa ett
köp, från mlty.; jfr under han d söl.

köping, fsv. köping, köpunger,
handelsplats = ä. da. kobing; väl egentl,
ombildning av ett ord = isl. kaupangr
(genit. -rs), av *kaup-angra-, vars senare
led motsvarar mlty. anger, fhty. angår
in., gräsplats, äng, egentl. = fno. -angr,
havsvik (i ortnamn såsom no. Hardanger,
Stavanger), fsv, -anger (i ortnamn; se
Ångermanland o. ä n g). - Som
ortnamn: Köping osv., da. K0bing, eng.
Chipping. Det svenska stadsnamnet
Köping hette i fsv. tid Laghlysaköpung,
handelsplats där lagar pålysas.

kör (-sång o. d.), av fra. choeur, se
kor 1.

köra = fsv.: driva, fördriva, köra,
åka = isl. keyra. även: jaga, rida, da.
køre, av urnord. *kaurian; enl. H.
Petersson IF 24: 253 besl. med serb.-kroat.
žuriti, skynda sig, ila (ie. *geur~), gurati,
stöta (ie. *gour-), vartill *kaurian är en
kausativbildning. - I ett kör - no. i
eitt kjøyre, da. i en køre, i et kør. - l
betyd, ’köra’ användes i fsv. ofta åka = å k a.

körna, väsentl. dial., Götaland, ränsa
agnarna från det tröskade kornet
medelst omtröskning = da. dial. kørne,
jfr Hy. kornen; till korn.

körsbär, Bib. 1541: kirseber, fsv. korsa-,
kyrse-, kirsebcer = da. kirseb&r, från
mlty. kersebere, jfr fhty. kersa, kirsa (ty.
kirsché), ägs. cirsbéam, -tréow (eng.
cherry); liksom en del andra bär- o.
fruktnamn (t. ex. fikon, mullbär,
plommon, p är o n) gammalt lån från
romarna: vulg.-lat. ’ceresia, *cerasia (fra.
cerise; även i slav. spr.), av grek.
kera-sia, -éa, körsbärsträd, jfr kérasos (varav
lat. cerasus); sannol. ej, såsom ofta
antages, besl. med kéras, horn (på grund
av den hårda veden), varom Boisacq
MSL 17: 56 f.; f. ö. trol.
sammanhängande med namnet på den vid Svarta
havet belägna staden Kerasunl (grek.
Kerasous), bekant för sina körsbär. Med
avs. på Ijudutvecklingen jfr körtel,
körvel.

körsnär, 1669: körtznär, jfr kyrsnär
1696, från Ity. körsner, mhty. kursnér,
kursencere (ty. ktirschner), till mhty.
kursen, fhty. kursina, pälsrock, väl från
fslav. kriizno, päls; bildat som t. ex.
konstnär, resenär. - Även i
familjen. Köersner.

körtel, ä. nsv. stundom även kyrlcl
samt enstaka kirtel: Rålamb 1690
(kirt-lar), av fsv. kirtil = da. kjertel, kirtel;
vanl. fattat som ett dimin. av ett *kert-,
i avljudsförh. till kart, egentl, som i
no. ’knuta’. Dock enl. Jessen TfF 4 K
3: 106 lån från fir. certle, nystan el.
dyl. (gloss.: ’glomus’). - Betr. -ir- till
-yr- till -or- jfr körsbär, körvel.

körvel, fsv. kyrvil, kirvil =.. da.
körvel, från mlty. kervel(d)e = fhty. kerbila
(ty. kerbel), ägs. cerfille (eng. chervil);
liksom så många andra beteckningar
för köksväxter från romarna: lat.
cerefo-liiim (caere-; fra. cerfeuil), ombildning
av grek. khairéphyllon, till khairö,
gläder mig (urbesl. med gärna), o.phyllon,
blad (avlägset besl. med blad). -
Utvecklingen kirv- ;> kyrv- > korv- är av
samma slag som av -ir- till -or- i
körsbär, körtel.

kösa, Agrostis spica venti, även:
åker-kösa, Linné Sk. resa 1751 = no. kjosa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free