- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
434

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - låg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ie. roten Indh, växa, medan Torp s. 387
skiljer ordet från denna ordgrupp o.
utgår från en grundbetyd, ’hänga slappt
ned’, vartill (också enl. Falk-Torp)
li-derlig o. loj. Överhuvud dunkelt.
Måste man här, såsom möjligt är, an- |
taga skilda grundrötter, kunde ifråga- j
sättas, om ett ord såsom t. ex. ludd j
icke likaväl kunde föras till låda som
till luden. Ovisst är också, hur det
förhåller sig med isl. lodi, fsax. lolho,
fhty. lodo (ty. loden), klädesplagg av
grovt tyg, o. mlty. lode, trasa. Sannol.
har här betydelsepåverkan egt rum
mellan de båda ordgrupperna. Hör
däremot låda samman med luden, har
man för det förra att utgå från betyd,
’vara fastvuxen’.

[låd(d)eka, sv. dial., se låda 1.]

[lådi(n)g, sv. dial., vår, vårtid, se
under vår, sbst.]

låg, fsv. lägher = isl. lagr, da. lav
(eng. low från nord.), jfr finska lånordet
laaka, flat, av germ. *lcéga-, möjl. motsv.
det i så fall urgamla finska lånordet
liekko, flat, jämn; med /a-avledn. i mlty.
léch, lége, mhty. Icege; egentl, ’liggande’,
till ie. roten legh i ligga, med samrna
avljtidsstadium som i lat. léx (legis), lag,
o. isl. ipf. pl. lågo = sv. lågo. Jfr
låga 1.

1. låga, dial., kullfallen trästam,
av-ledn. av ett ord = isl. lag f. ds., no.
laag; till ligga, med samma
avljuds-stadium som i låg. Jfr logg.

2. låga, eld, flamma, egentl, objik
kasus av ä. nsv., sv. dial. låge, fsv. loghi,
lughi - isl. logi, da. hie, ffris. löga
(meng. loghe, eng. dial. lowe, från nord.),
av germ. *lugan- m., i avljudsförh. till
isl. leygr, eld, fhty. loug, ägs. lieg (jfr
löja); med grammatisk växling i mhty.
lohe m. (i ty. f.); till ie. roten Ink (med
velart k; liven luk) lysa, i t. ex. lat.
lucere, lysa, lux (genit. liicis; jfr Lucia),
ljus, grek. leukös, vit, glänsande (jfr
lövkoja), leussö (av *leukiö) ser (jfr
under blick), sanskr. rocaté, lyser, fslav.
luca, stråle, litau. laukas, vitbläsig, osv.
Se f. ö. ljungeld, ljus, lo l, Lo 4,
lugn, lykta, lyra 3, löja.

lån, fsv. län n., även: län = isl. lan,
da. laan = mlty. len (varifrån sv. län),
fhty. léhan (ty. lehn), ägs. len (eng. loan
från nord.), jfr lapska laine- o. finska
laina, laihna; ytterst av germ.
s-stammen *laihnaz, *laihniz, n-bildning med
avljud till germ. *llhwan, st. vb, låna
ut = got. leihwan, fsax., fhty. lihan
(ty. leihen), ägs. léon, isl. Ijd (i isl. med
svag böjning); motsv. sanskr. réknas,
ärvd egendom; till ie. roten li? i lat.
linquo, lämnar (jfr relik), grek. leipö
ds., litau. likt i, lämna kvar, fslav.
otu-lékii, återstod, sanskr. atiréka- ds.; även
i armen. o. alban. Hit hör även -lik- i
litau. vcnå-, dvylika, 11, 12, som enl.
somliga forskare är identiskt med germ.
*//#- i elva, tolv; snarast dock av
varandra (formellt) oberoende
parallell-bildiiingar. - Identiskt med lånordet
län. Grammatiska växelformer se leg a,
leja. - Härtill vb. låna, fsv. låna =
isl. låna, da. laane; jfr läna.

lång, fsv. langer = isl. langr, da.
läng, got. läggs, fsax., ty., ägs. läng
(eng. long), av ie. *longho- = lat. longus,
mir. long (enl. somliga dock lån). Om
det keltiska ordet är inhemskt, kan
*longho- ej, såsom stundom antages, utgå
från ett *dlongho- o. innehålla en
nasa-lerad form till roten i grek. dolikhös,
lång. Jfr långa l, längd, länge,
-länges, längs, längta. - Härtill adv.
långs, fsv. längs = da.; från mlty.
långes, jfr ty. längs; egentl, genit. av
läng, lång. Se även längs. - Till lång
hör bl. a. ty. lenz, vår; jfr fhty. lengizin
= ägs. lencten (eng. lent, fastan), möjl.
till -lin i got. sinteins, daglig, besl. med
sanskr. dinam, dag; alltså: årstiden då
dagarna bliva längre. - Långfredag,
fsv. langa freadagher - isl.
langafrjd-dagr, da. läng fredag, från ägs. langa
frigeda>g (i eng. i st. Good Friday).
Tyskan har i stället Kar freitag, till fhty.
kära, sorg, klagan (se kära).

låp, väsentl. dial., enfaldig, fjantig
person, 1830-t. (neutr.), jämte lapa f.,
t. ex. 1694, o. adj. låp ig; väl
avljuds-former till sv. dial. lapa, gå sakta, i no.:
hänga slappt, nisl. lapi, vårdslös person
(i sht i gången), no. lapen, slappt
nedhängande, mhty. erlaffen, slappas; besl.
med grek. lobös, öronflik; se f. ö. lapp
o. läpp. Möjl. kan dock å-vokalen bero

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free