Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärkträd, Schroderus 1639; lärcketrä
=== da. lerketrce, från ty.: mhty., ty. lerche,
av lat. larix, som av vissa forskare
anses innehålla sabinskt / för d o.
sammanställts med roten i trä; jfr dock
häremot Liden IF 18: 487, med ett eget
tolkningsförslag; ett senare av Reichelt
Zfvergl. Sprachf. 46: 350 (: fslav. lésu,
skog, av */éso-).
1. läsa, fsv. Icesa (ipf. /as), plocka,
samla, läsa = isl. lesa ds., da. Iwse, fsax.,
fhty., ägs. lesan (ty. lesen, eng. lease);
i ägs. o. eng. blott ’samla’, medan ’läsa’
där uttryckes genom ägs. radan (eng.
read), egentl.: uttyda (se råda), jfr att
samma språk också för ’skriva’ ha ett
avvikande, likaledes från runtiden
nedärvt uttryck, nämligen writan (eng.
write; jfr rita). Grundbetyd, ’plocka’
har å tysk botten utvecklat sig till ’läsa’
genom analogi från lat. legere, som
betyder både ’läsa’ o. ’plocka’. Besl. med
litau. lesu, lésti, plocka upp. - Den
äldre betyd, ’plocka’ ingår möjl. urspr,
i uttr. läsa lusen av någon, såvida
ej snarare här syftas på
besvärjelseformler; jfr t. ex. fsv. Icesa enom hest
mat-ken bort, dvs. genom läsning fördriva
masken på en häst. - Avledn.: ä. nsv.,
fsv. läst, evangelium, predikotext = isl.
lesl; övers, av lat. leclio (se lektion).
- Läsare som relig. o. kyrkohist.
beteckning, från 1750-t, då om en
pietistisk rörelse i Vgtl.; egentl.: som (flitigt)
läser bibeln.
2. läsa, låsa, fsv. hesa - isl. ld’sa,
avledn. av lås; sedan i sv. undanträngt
av nybildningen låsa = da. laase,
liksom län a i regel ersatts av låna, lassa
av lassa o. äldre råna genomgående av
r å n a.
läska, I. Erici 1642, förr ofta i förb.
läska törsten, dvs. släcka = da. leske,
i ä. da. även: släcka (eld), från mlty.
leschen, släcka = fsax. (a)leskian, fhty.
lescan (ty. löschen), av germ. *laskian,
kausativum till det starka vb. *leskan
= fsax., fhty. lescan (ty. löschen),
upphöra att brinna. Snarast med Falk-Torp
s. 636 av *lekskan, egentl.: bliva svag,
av ie. roten (s)leg i s l ak; jfr samma
be ty d.-skiftning i släcka, slockna ~
ägs. slacian, bliva svag. Om andra
möjligheter se Persson LJpps.-stud. s.
184, som själv utgår från samma
grundbetyd., men ställer orden till mhty.
erleswen, bliva svag, got. lasiws, svag,
osv. - Läskedryck, Wivallius 1631:
läskedrick, Palmcron 1642: läskiodrick
= da. leskedrik. Enl. somliga skulle
ordet vara en ombildning av ty. letztrnnk,
till letzen, vederkvicka, urspr.: hämma,
uppehålla (se lat). Jfr dock ä. nsv.
läska, läskedryck; den 1664 uppträdande
formen letszkedryck beror väl på s. k.
omvänd skrivning (på grund av den
vanliga assimilationen ts till ss).
läspa, fsv. Iwspa = no. leispa, da.
Icespe, avljudsform till mlty. wlispen,
fhty. lispen (jfr ty. lispeln), ägs. wlispian
(eng. lisp) ds. Ljudhärmande liksom
t. ex. ital. bisbigliare, pispigUare, fra.
sussoyer, chnchoter osv.
lässa, se lass.
1. läst, ss. rymdmått (numera bl.
vid mätning av träkol), före 1874 o.
1880 även som viktenhet vid
skeppsmätning, fsv. Iwst f., ss. viktbestämning
o. rymdmått = isl. lest, da. la>st; egentl,
samma ord som isl. lest, skeppslast, o.
lånat från mlty. last (plur. leste), last,
bestämt mått varor = last.
2. läst (skomakar-, strump-), L. Petri
Kyrkost. 1566: lesler plur. = isl. leistr
m., strumpfot o. d., da. lest, läst, got.
laists, spår, mlty. lést(é), läst, fhty. leist,
spår, läst (ty. leislen, läst, sydty. dial.
leist, spår), ägs. last, l&st, fotsula, spår
(eng. last, läst), av germ. *laisti- .- ie.
*lois-ti~, till stammen i fhty. [-wagan-leisa,-] {+wagan-
leisa,+} fotspår, mhty. leis(e) (ty. gleis,
geleise, med f/e-prefix), av ie. *loisä
= fslav. Jécha, åkerteg <* *leisä = lat.
/fra, fåra i åker (se delirium), litau.
hjsé (*lis-), trädgårdssäng. Grundbetyd,
är alltså: spår o. d.; se f. ö. lära, list.
- Avledning: got. laistjan, följa i
spåren, fhty. leisten, efterkomma en
befallning (ty. leisten, fullgöra o. d.), ägs.
léstan, följa, hjälpa, utföra, hålla ut
(eng. /as/, räcka, vara; se last i n g), osv.
- Skomakare, bliv v i d d i n läst,
jfr lat. ne sutor snpra crepidam, enl.
berättelsen om den grekiske målaren
Apelles svar på en skomakares kritik
av en hans tavla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
