- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
470

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mwyalch, trast (av *meisalko-), o. lat.
mernla ds. (av *mizulal). Snarare med
Wood Zfvergl. Sprachf. 45: 70 besl. med
vflaml. mijzel, liten bit, smula, o. mes
2, i vilket fall fågeln benämnts efter
sin litenhet. Jfr eng. tit, liten varelse,
mes, tom-tit, mes.

2. mes, svag, feg stackare, 1642: een
slätt (dvs. dålig, usel) mees, 1656m. fl.:
en elak mees, i norrl. dial. även:
oskicklig, senfärdig person - no. meis, smal
o. mager person, besl. med höll. miezel,
liten mager person (jfr f. ö. föreg.);
möjl. en s-avledn. av ie. roten mi i
grek. meion, mindre (se f. ö. mindre),
o. i så fall ytterst med betyd, ’liten,
obetydlig’.

3. mes, korg, ett slags ställning för
bördor att bäras på ryggen, numera
väsentl. dialektiskt, jfr osv. dial. måiso,
fiskkasse, fsv. mes ds., även (ss. i vissa
dial.) som ett slags måttbestämning =
isl. meiss m., korg, no. meis m. o. f.,
motsv. mlty. mése, meise, tunna, mått
för torra varor, fhty. meisa, börda, knyte
el. dyl., ty. dial. meisen, träställning för
ryggbördor. Enl. somliga (se t. ex.
Schra-der Reallex. s. 457) egentl.: korg av
djurskinn: sanskr. mésd-, vädur, lett.
maiss, säck, osv. Betydligt bättre
förklaras emellertid betyd, ’träställning*
o. d. genom Lidéns härledning PBB 15:
512: germ. *mais(s)a-, *mais(s)ö- till
got. maitan, hugga (se mejsel); alltså:
tillhugget träkärl; jfr till
betyd.-utveck-lingen under skrinda. Möjl. är ordet
i sv., åtminstone delvis, lånat från mlty.;
i isl. o. vissa sv. dial. säkerl. inhemskt.

mesallians, Botin 1761: desåkallade
Mesalliancer (med förklaring), av fra.
mésalliance, till mésallier, bortgifta med
ngn av lägre stånd, till mes-, me, av lat.
minus, mindre (se d. o.). Se f. ö.
allians.

mesan, gaffelsegel på den aktersta
masten (mesanmasten), även:
mesan-mast; Var. rer. 1538: mözan segel, P.
Brahe o. 1585: messannen best. f., 1645:
mesanen best. f. = da. mesan, ä. ty.
meysan, av spän. mesana el. ital.
mez-zana, varav även fra. misaine (i betyd,
gaffelfock) o. eng. mizzen, mesan,
ävensom höll. bezaan (ty. o. ä. sv. besari);
av lat. mediana, i mitten befintlig (se
m i d-): mesanmasten var urspr, den
mellersta.

mesopotamisk, till Mesopotamien,
egentl.: landet mellan floderna (Eufrat
o. Tigris), till grek. més(s)os, i mitten (se
m i d-), o. potamös, flod.

mesost, Broocman 1736; mis(s)-t
(Linné) 1734, 1743, 1757, Sahlstedt 1773,
Dalin 1853 (den senare dock med
mesost som huvudform), sv. dial. misa
(mesii, missn, mysu m. m.), motsv. isl.
misa, nisl., no. mysa (till oblik kasus
misu med w-omljud), no. mysesmor.
Enl. Bugge Sv. 1m. IV. 2: 235 av germ.
*mihswön, nära besl. med sanskr.
ä-miksä, mjölkklump, ostkram, till ie.
miks, blanda, i sanskr. meksayati, rör
om; se f. ö. mäsk o. mischmasch.

messa, se mässa.

mest, fsv. mcest, adv., incester, adj. =
isl. mest, adv., mestr, adj., da. mest, got.
maists, adj., fsax. mest, fhty., ty. meist,
ägs. incest (eng. mos t, med -o- från more),
av germ. *mais1-, superi, till mer, se
d. o. - *Maist- >’isl. mestr, fsv. matster
som *haisl- >> isl. hestr, fsv. hcester.

meta, fiska med spö, fsv. *méta i
metekröker, -madhker, -vak - no. meita,
da. mede; väl samma ord som sv. (värd.
o. dial.) meta, sikta = no. meita, göra
siktande o. stickande rörelser, o. germ.
* maitan, hugga, skära = isl. meita osv.
(se mejsel, mes 3 o. smed). Jfr till
betyd.-utvecklingen no. pota, meta o.
sticka, stöta. - Härtill sbst. mete, o.
1638.

metall, L. Petri (metal), allmänt
europeiskt lån från lat. metallum, av grek.
métallon, bergverk o. d., varav sedan
betyd, av den i gruvorna funna
malmen; till grek. metallän, efterforska (se
medalj); jfr med avs. på
betyd.-utvecklingen ryska priiskii, bergverk, till iskdti,
söka (jfr Schrader Reallex.2 s. 94).

metamorfos, ytterst av grek.
metamör-phösis, förvandling, till prepos. meta,
i sammans, ofta för att uttrycka en
förändring (jfr med 2), o. morphöö,
bildar, morphé, form, gestalt (av ovisst
ursprung); jfr morfin.

meteor, E. Swedenborg 1720:
meteorer-, tidigare grekiska former, Mureus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free