Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började redan i runsvensk tid att
undantränga den gamla dativformen fsv.
mcér (fgutn. mer) = isl. mer - got.
mis, fhty., ty. /mr, fsax. mi, ägs. me
(eng. me). - Om nsv. maj jfr dä j
under du.
miga, dial., kasta sitt vatten, fsv.
migha = isl. miga, no. miga, da. mig e,
mlty. migen, ägs. migan, samgerm. starkt
vb, besl. med lat. mingere, grek.
omik-héin ds., sanskr. mehati, låter dropp>a,
med motsvar. i iranska, armen. o.
slavobalt, språk, alltså urgammalt
indoeuropeiskt ord. Sedermera i nygerm.
språk oftast ersatt av olika
barnspråksbildningar (jfr p i n k a) el. omskrivningar.
- Nomen agentis: sv. dial. mege,
könsdel på djur, no. mige, da. dial. -mie (se
under p inka).
migrän, K. Stobaeus 1732, av fra.
migraine, av mlat. hemigrania (-granea),
av grek. (h)emikrania, smärta i halva
huvudet, till (h)émi-, halv (jfr h e m i s fä r)
= lat. 5énii- i semikolon.
Mikael, mansn., se mickel.
mikrob, av fra. microbe (de Sédillot
1878), till grek. mikros, liten (jfr följ.),
o. stammen i bios, liv (se amfibie,
biograf, besl. med diet, kvick, vivre,
zoologi); alltså egentl.: med litet el.
kortvarigt liv.
mikroskop, till grek. mikros, liten (jfr
föreg.), o. skopéö, ser (urbesl. med spå,
speja).
mil, ä. nsv. ofta mila, plur. -or, fsv.
mila, mile = senisl. mila, da. mil, mlty.
mile, fhty. mila (ty. meile), från lat.
milia, tusen, jfr milia passuum, tusen
steg, en romersk mil, plur. av mille,
tusen, som sannol. riktigt av Sommer
tolkats som ett gammalt fem., ie.
*sml-(jfr grek. mia, en, se simpel) o. *ghsll~,
till grek. khilioi, tusen); jfr milliard
osv. Det motsv. inhemskt germ.
längdmåttet var *rastö- (se rast).
[mil, sv. dial., munstycke på betsel,
se mun.]
mila = sen fsv. 1512, no. = da. mile,.
från mlty. mile(r) = mhty. miler (ty.
meiler); från ty., även i slav. spr.; vanl.
o. väl med rätta betraktat som lån från
lat. miliarium, antal tusen, bl. a. om
steg (jfr mil), men här om uppstaplade
trästycken; jfr höll. mijt, mila, av lat.
meta, hög.
mild, fsv. milder, mild, givmild = isl.
mildr, da. mild, got. mildeis, fsax. mildi,
fhty. milti (ty. mild(e)), ägs. milde (eng.
mild), av germ. *melÖia-, besl. med grek.
malthakös, mild, mjuk, slapp, sanskr.
mdrdhati, försummar, ger efter (egentl.:
blir slapp), till en ie. rot meldh, väl
utvidgning av mel, mala. Med
växelformen meld, mld i lat. mollis (av
*mol-duis), mjuk, sanskr. mrdu- (jfr t. ex.
suävis, ljuv, o. sanskr. svädu-; se söt),
grek. amaldynö, försvagar, förstör; se
malt o. multna. Ir. meldach,
behaglig, fslav. mladu (av *moldii), ung, späd,
kunna innehålla antingen -dh el. -d.
Hit hör möjl. ytterst även malt o.
smälta.
milis, 1651: militie i betyd, ’lantarmé’,
av fra. milice, av lat. militia, soldaterna
(koll.), krigstjänst m. m., till miles,
soldat (se följ.).
militär, senare hälften av 1700-t., av
fra. militaire, egentl, adj., av lat.
militäris, avledn. av miles (genit. militis),
soldat. - I svenskan äldst i kollektiv
o. abstr. betyd.; om enstaka individer
Choraeus 1804. - Som adj. 1758.
miljö, Wennerberg 1851 ungef. i
betyd, ’stora allmänheten,
genomsnittsmänniskorna’, av fra. milieu, egentl.:
mitt, motsv. lat. medius locus (jfr
mid-o. löjtnant, lokal). I betyd,
’omgivning (av natur- el.
samfundsförhållanden)’ kom ordet på modet i T}rskland
under 1870-t. o. i Sverige under 1890-t.
(V. Rydberg, O. Hansson m. fl.), under
inflytande av Taines o. Zolas teorier.
[Millebo, ortn. i Smal., se följ.]
Millesvik, socken i Vrml., (där Es.
Tegnér d. ä:s fader var kyrkoherde);
fsv. Mildisvik, Myldes-. Enl.
Lundgren-Brate Personn. s. 177 (Sv. 1m. X. 6) möjl.
till ett dock ej annars uppvisat personn.
*Mildir (jfr fno. Mildr o. Mildrith samt
möjl. ett fsv. Milda i fsv. Mildobothum
dat. plur., nu Millebo Smal.). Namnet
kan emellertid knappast skiljas från no.
Mildesviken (förr: Millis-, Myldis- m. m.),
som svårligen innehåller ett personn.,
utan enl. Rygh No. Gaardn. 5: 298
snarast är en senare sammans, av ett ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
