- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
511

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - nalle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

narciss, t. ex. Lucidor: narcisser plur.,
Bellman: -a, pl. -or = ty. narcisse osv.,
av f ra. narcisse, av grek. ndrkissos, ett
grekiskt lånord, bildat som kypärissos
(se cypress). Av detta växtnamn är
det mytiska grek. namnet Ndrkissos
(- lat. Narcissus) en personifikation.

nardus = fsv., got. = ty. närde osv.,
av grek. ndrdos, av österländskt
ursprung.

nare, bitande vind, ungt i
litteratur-spr., t. ex. Strindberg 1890 - no.
Sä-kerl. av likartat ursprung som t. ex. no.
gnerra ds. el. sv. dial. snara, storma,
vina, no. sncera, svagt blåsa (om kalla
vindar), som sbst.: vindpust; nämligen
av Ijudhärmande rötter; jfr mlty. narren
osv., knarra (jfr under narr), fsv., sv.
dial. gnarra, knarra, sv. gnarka, knirka,
osv., samt snar- i snarka o. där
anförda ord: någon direkt släktskap med
just dessa ord behöver dock ej föreligga.
- Härtill adj. narig, Aftonbl. 1888.

narkotisk, jfr fra. narcotique, ytterst
av grek. narkotikós, dövande m. m., till
nárke, domnande m. m., urbesl. med
snara (av germ. *snarhon).

narr, t. ex. Rondeletius 1614, narre
R. Foss 1621 = da. nar, från mlty.
narre o. ty. narr, av fhty. narro; jfr
sanskr. narma(n)-, skämt; säkerl. till
en Ijudhärmande rot av likartat urspr,
med snurr- i fhty. snurrinch, lustigkurre,
ty. schnnrre, lustigt infall m. m. (jfr
Persson Wurz. s. 32, dock delvis
annorlunda). - Även ingående i uttr. göra
narr av någon, där narr nu
uppfattas som abstrakt (jfr gäck) = da. göre
nar af; jfr ty. einen zum narren haben.
Se följ.

narra, i ä. nsv. ’göra narr av’, t. ex.
P. Svart Kr., el. ’reta’, t. ex. o. 1640
= da. narre, från ty. narren, bl. a.: göra
narr av; med avs. på den nuv. betyd,
jfr ty. geld ans einem narren. -
Härtill: narras, i ä. nsv. ’bete sig
narraktigt’, t. ex. P. Svart Kr., jfr ty. narren
ds.; sedan: gyckla o. d., ännu Dalin 1853
o. i gamla personers språk samt dial.;
numera annars blott som eufemism för
’ljuga’. - Narra april, G. J.
Ehrensvärd 1780, Möller 1782 = da. narre
april; förr o. stundom ännu även skicka
april, efter ty. jemand in den April
schicken; jfr de numera föga brukl. uttr.
löpa el. springa april (med analogt
uttryck 1667), liksom aprilnarr i E.
Carlén 1851 o. det nu knappast brukl,
aprilnarr 1813, motsv. da. aprilsnar,
ty. aprilsnarr, eng. april’s el. april fool;
Av omstritt ursprung; bl. a. tolkat som
syftande på den ombytliga o. bedrägliga
väderleken i april. Franskan har
emellertid om aprilnarri uttr. poisson d’avril
(dvs. aprilfisk), som påstås härstamma
från bruket att skänka varandra en
tarvlig fisk. Sannol. ha samtliga
uttrycken sin upprinnelse i gamla
uppsluppna vårfester med ty åtföljande
upptåg av olika slag. Jfr G. J. Ehrensvärd
1780: ’Ett gammalt svenskt bruk ät
narra april eller »donner le poisson
d’avril»’ har nu kommit utur modet;
man blir det så mycket de öfriga
dagarne af året, ät denne sedvane
härigenom blifvit glömd’.

narri, Asteropherus 1609, förr med
huvudtonvikten på senare stavelsen (jfr
den vanliga skrivningen med -//); från
mlty. narrie (till föreg.); dessutom väl
också utvecklat av ä. nsv. narreri P.
Svart Kr. m. fl. liksom lappri av
lapperi.

1. narv, på hudar, Rothof 1762 (jfr
Lind 1749: narf som översättning av
narbe) = da. narv, från mlty. nar(w)e,
hårsidan på läder = ty. narbe; samma
ord som mhty. nar(w)e, ärr - fhty.
narwa (ty. narbe), av germ. *narwö-;
alltså efter de ärrliknande
fördjupningarna; nära besl. med fhty. narwo m.,
krämpa o. d., fsax. naro, trång, eng.
narrow ds.; se närmare nor.

2. narv, Stellaria, Alsine, Spergula,
I. Erici 1642: narfwe, vattennarf, i dial.
även narve = no. narue; uppkommet
av växtn. arv (se d. o.) genom felaktig
upplösning av sammans, såsom
vattenarv; på samma sätt som likbetyd, sv.
dial. saru(e) av höns-arv(e) el. vass-arv(e)
(jfr under ni, nypon o. på).

narval, 1796 (då ännu enstaka) = da.
narhval; från nord. komma eng.
narw(h)ale, fra. narval osv, Ombildat av
isl. náhvalr, som på grund av djurets
gulvita färg vanl. plägar föras till isl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free