- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
567

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - papper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag ej på’; dessutom: vårda, sköta,
betjäna o. d. - da. passé (paa), från mlty.
passen up, giva akt på ~ ty. passen,
vänta, aufpassen, vänta el. lura på; av
fra. passer, bl. a.: tillbringa (tiden),
varav betyd, ’vänta’ o. ’passa på, sköta’;
i fra. urspr.: gå, passera, varom under
det från samma fra. verb härrörande
passera. F. ö. etymologiskt identiskt
med passa 3, jfr även passa 2.

2. passa, avpassa (t. ex. o. 1655),
överensstämma med (t. ex. Spegel), vara
lagom el. lämplig, anstå, hövas = da.
passé, från mlty. passen - ty.; avledn.
av mlty., mhty. pas, rätt mått = pass
3 (se d. o.). I ä. tid även: måtta, sikta,
t. ex. Schroderus Gom. 1639; i betyd,
’överensstämma (med)’ förr ofta [-re-flexivt.-] {+re-
flexivt.+}

3. passa, i spel, t. ex. Labet speel
1684 = da. passé, från ty. passen, av
fra. passer ds., av samma vb i betyd,
’upphöra, sluta’ el. ’(låta) gå förbi el.
passera’, etymologiskt identiskt med
passa l (se d. o. o. passera).

passad(vind), Spole 1674: passad
Wind; passad i samma betyd. t. ex.
1783; från höll. passaat (wind);
dunkelt; möjl. från ital. passata, gång,
genomgång (jfr passera).

passagerare, se passera.

passare, Mört Geom. 1723 (i sammans.
stångpassare) = da. passere, från mlty.,
ty. passer, ombildning av fra. compas
(se kompass).

passera, G. I:s reg. 1538: ’Ubehindret
passere eller rese’, förr även: ’låta
passera, sända’ t. ex. 1557 ~ da. passere,
från ty. passieren, av fra. passer (varav
även passa l, 3), av vulg.-lat. * passare,
gå förbi, till stammen i lat. passus, steg
(se pass 1). I betyd, ’hända’ (t. ex.
1627), som även förekommer i ty.,
motsvaras ordet av fra. se passer. -
Passera afton, tillbringa aftonen, förr
vanligt uttr., å bjudningskort ännu atm.
på 1860-t. - Hit hör passage, från
fra. = (av vulg.-lat. *passäticum); samma
ord som paschas(a), vulg. o. dial.,
berättelse, anekdot, även: pasascha (t. ex.
Smal., Ska.) = no. passasi; jfr fra.
passage, ställe i en bok el. i en berättelse
(även i sv.). Härtill passagerare,
1687: Passagererne, tidigare:passag(i)ers,
t. ex. 1645, Columbus o. 1678?; i betyd,
’gynnare, figur’ Kellgren 1776; efter iy.
passagier, fra. passager.

passion = ty., i betyd, ’lidelse’ från
fra. passion ds., av lat. passio (genit.
-önis), egentl.: lidande, till pati, tåla,
lida (part. pf. passus), vartill även
passiv, patient. Betyd, ’lidelse’ hos lat.
passio beror på inverkan av (det obesl.)
grek. pdthos, som också egentl, betyder
’lidande’, men fått betyd, ’lidelse’ från
den stoiska filosofien, för vilken
sinnesrörelserna, passionerna, voro lidanden,
som rubbade själens jämvikt, det stoiska
lugnet (jfr stoiker). - I betyd. ’Kristi
lidande’ är passion (väl över ty.) lånat
direkt från lat.

passiv, adj., Kellgren 1792, i gramm.
anv. t. ex. 1815 (tidigare med den
latinska formen, t. ex. 1753) = ty., av
fra. passif, lidande, overksam, av lat.
passlvus, känslofull m. m., även i
gram-mat, anv. - Passiva i betyd, ’skulder’
= ty., av lat. passiva, neutr. plur. till
adj. passlvus. - Se f. ö. föreg.

pastej, Var. rer. 1538 = ä. da. paslei,
da. postej, från mlty. postei(d)e = mhty.
pastéte (ty. pastete), av vlat. *pastata
resp. *pastatum (fra. pdtée, degboll, paté,
pastej), till vlat. *pasta, deg (ital. pasta,
fra. paté), av grek. pdste (till pässö,
knådar). Jfr pastell, pastilj.

pastell, Björnståhl 1773 = ty., av
ital. pastello, (egentl.: av färgdeg, pasta,
format) stift för pastellmålning, avledn.
av ital. pasta, deg; se föreg. o. följ. Jfr
1640: pastelferga, pastellfärg.

pastilj, Forsius 1643 = ty. pastille,
av fra. pastille, av lat. pastillns, liten
kaka av mjöl, balsam m. m., väl avlett
av *pasta, deg (se pastej), el. möjl. till
past- i pastor osv. (se följ.).

pastor = da., från ty. -, av lat.
pastor, herde (fra. pasteur), till päscere,
fodra, beta (urbesl. med foder 2, föda).
Jfr sv. kyrkoherde.

Pataholm, förr Påla, köping i Kim.
1., jfr 1524: Pathalyckie, till fsv. påta
Söderk.-rätten, enl. S. Pira NoB 7: 113
f. snarast i betyd, ’sank gräsbevuxen
mark vid sjö el. vattendrag’, möjl.
tidigare ’uppslammat land vid flodmynning’;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free