Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rackla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till lat. re-, åter, o. en avledn. av fra.
fin, ital. fino, fin. — Härtill även
raffinerad = ty. raffiniert, efter fra. raffiné,
fin, slipad, durkdriven o. d.
raffla, riva, från ty. raffeln; se f. ö.
raffel. — Från o. m. 1880- el. möjl.
1870-t. i part. pres. i bildlig anv., t. ex.
Johansson Noraskog 1882: »rafflande»
öfverläggning.
rafistulera,1820: rafistulerande, 1827:
rafistulalion, (sannol. genom förmedling
av ett f. ö. icke uppvisat tyskt ord) av
ä. ital. rovistolare, iterativbildning till
rovistare, ivrigt söka, leta, rota, av lat.
revĭsitāre, åter bese el. besöka; se f. ö.
visit. Tamm. Gr. s. 22.
rafsa, 1669 (raffsa fram i Läsning},
Spegel Gl. 1712 i samma betyd, som
rappa, taga, röva = da. rapse, no.
rapsa, rafsa, motsv. l ty. rapsen, rycka
till sig, s- avledn. till no. rapa9 samla el.
riva ihop, da. dial. ra&e, skrapa ihop,
mlty. rapen, rycka till sig, mhty., ty.
raffen (se raffel); väl besl. med isl.
hreppa, ägs. hreppan, röra vid, till ie.
roten kreb, nasalerad form till kremb,
kröka (klorna), varav ’gripa’, jfr ryska
korobit’, kröka. I da. o. möjl. även sv.
lån från mlty. Jfr sv. dial. rabus, strax,
under bus. - Med avs. på -ps- till
-fs-jfr glufsa, nafsa (: nappa), rufsa,
tofs samt under näpsa.
raft, väsentl. dialektord, långt spö,
t. ex. meter af t, metspö, Smal., annars:
stång använd vid taktäckning, taksparre;
i litter., 1640 osv., huvudsakl. i källor
med dialektal anstrykning, vanl. i betyd,
’läkt till taktäckning o. d’. = isl. raptr,
stock, taksparre, no. raft m. ds., som
fem.: nedersta delen av hustaket, jfr
da. dial. rafte, lång stång, besl. med
mlty. rafter, rachter, taksparre, ags.
raefter (eng. rafter), samt avlägsnare
med isl. ráf(r) n., raéfr, hustak ~ fhty.
rafo, bjälke, sparre (ty. dial. rafe),
ävensom möjl. med fslav. rêpij, påle. - Betr.
möjligt sammanhang med det
sagohistoriska el. mytiska Ráptos (östgerm.
*Rafts), namn på en av de två Hazding- |
ärna ((H)ástingoi), se M. Olsen Hed.
Kultminder s. 250 f. - Om det
hithörande gårdn. R a f t a m å l a se under -måla.
ragata, Envallsson, Weste 1807, i
sv. dial. även ragat(er), landstrykare
= no. ragát, vildbasare o. d.; jfr vb.
sv. dial. ragata, Ihre 1769, vartill en
motsvarighet ingår i ä. da. ragatekvinde,
kringstrykande kvinna; med växelformerna
sv. dial. ragassa, ragitta, rasa,
stoja. Orden sammanställas av Torp
Nyno. etym. ordb. s. 509 med eng. dial.
raggot, trasig landstrykare, o. mlat.
regatius, ragatius, pojke, tjänare (> ital.
ragazzo).
ragg, i nsv. r. (f.) o. n., fsv. (f.?),
ä. da. rag = isl. rǫgg f. (jämte rǫggr
m.), no. ragg n., av urnord. *rawwō-
(*rawwa-?); ags. raggig adj. o. eng. rag,
trasa, från nord.; till den ie. roten ru,
rycka, riva o. d., i isl. rýja, rycka ullen
av får, lat. ruo, rycker, gräver, rutrum,
spade (med instrumentalt -tr-), litau.
ráuju, ráuti, slita ut o. d.; jfr rugg.
– Betyd.-utvecklingen sammanhänger
därmed, att i äldre tider ullen rycktes
av fåren o. ej klipptes; jfr får, ull o.
rov, i vilket senare ord en utvidgning
av roten ru föreligger.
raggen, om den onde, t. ex. 1649:
’Så höre tigh raggen’; med hypokoristisk
konsonantförlängning (eller med anslutning
till ragg; alltså; den raggige?)
till fsv. ragher, feg, usel = isl. ragr,
även: sexuellt pervers; väl rotbesl. med
arg. Om innebörden av ordet ragr se
Beckman NTfF 4 R 9: 103 f.
ragla, Bib. 1541, jämte raggla, t. ex.
Lucidor 1672 = no. ragla, ä. da. ragle,
avledn. av likbetyd, ä. nsv. (t. ex. Bib.
1541), sv. dial., no. raga, da. rave,
sannol., såsom också antagits = mhty.
ragen, vara styv, resa sig i luften (ty.
ragen), avljudsform till mhty. regen ds.,
vartill kausativet mhty., ty. regen, resa
upp o. d.; jfr mhty. rac (genit. rages),
styv ~ ræhe ds.; se f. ö. rå 2. Betyd.-
utvecklingen är analog med den i sv.
dial. stamla, ragla, vackla, stappla, o.
sv. dial. stamla ds., även: stamma, besl.
med stum o. stam, till rötter med
grundbetyd, ’stå el. vara styv o. d.’, o.
sannol. också med den i no. stika, sv.
dial. *sticka, ragla, stappla, jfr no. stikla,
stulta, stamma (jfr förf. Ark. 14: 165,
166). – Hit höra ä. sv. (ben)ragel o.
ragelben (om döden). – Besl. med vb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
