Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skrymta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. ’insektslarv’ är densamma som i
larv.
skräck, 1626, 1627 = da. skr ask, från
ty. schreck, av mhty. schrecke, av vb.
schrecken (erschrecken osv.), bliva
förskräckt, i mhty. dessutom ’fara upp’,
av fhty. screcchan st. vb., hoppa (jämte
screcchön, scricchan), jfr ty. heuschrecke,
gräshoppa. Härtill kausativet fhty.
screcchan, egentl.: komma (någon) att hoppa,
mlty., ty. schrecken (ipf. -té), varifrån
ä. nsv. skråcka (i av-, förskräcka),
L. Petri osv; jfr sk räck a 3. Med avs. på
betyd.-utvecklingen se det skrämma.
- Germ. stam *skrekk-9 av *skre%n-9
av Zupitza KZ 35: 269 sammanställt med
fir. scréoin, skräck (av *skregni-)9 dock
enl. H. Pedersen Kelt. Gramm. 1:81 en
sekundär form el. beroende på skrivfel. -
Om no. skrikka, hoppa, dansa, se Torp
Etym. ordb. s. 619. - En inhemsk stam
för ’skräck, förskräcka’ föreligger i sv.
dial. (Bohusl.) fala vid, förskräckas, fal,
förskräcklig, hemsk, Ska., Hall., motsv.
isl. fcéla, förskräcka, da. fcel9 avskyvärd,
ful, osv., av germ. *fcél-9 i avljudsförh. till
isl. felmr i felmsfullr, nisl. /e/mr, skräck,
got. usfilma, förskräckt, isl. felmta, vara
rädd (vartill deverb. felmtr, skräck), av
germ. *falmatjan, osv., besl. med grek.
pelemizö, sätter i stark rörelse, alltså
med en betyd.-utveckling liknande den
i skräck. - En annan likbetydande,
men ej tillfredsställande förklarad germ.
stam för ’skräck’ är -gis-, gais- i got.
usgeisnan, bli förskräckt, o. usgaisjan,
förskräckas.
1. skräcka, vb., i av-, förskräcka,
se föreg.
2. skräcka, honan till storskraken,
Mergtis merganser, S. Rheen 1671:
skräc-kior pl., jfr sv. dial. skräckfågel o.
skräckand (även om hannen) samt skräcka o.
da. top- el. bogeskrcekke, om
srnåskra-ken; kan vara en femininbildning till
skrake av samma slag som t. ex. sv.
dial. katta till katt osv., men också en
parallellform till skrake, vars läte
återges än med skraak o. än med skräck.
3. skräcka, sjöt., lossa på [-beläggningen-] {+belägg-
ningen+} av tåg, Serenius 1757: ’skräcka
på boglinorna’, från Ity. el. höll., jfr Ity.
(o. ty.) schricken ds., även o. egentl.:
göra el. få ett ryck, av germ. *skrikkian,
växl. med *skrekkön = skräcka l, se
närmare under skräck.
skräda, fsv. skrcedha, skära bort
kanten av, avskilja lådorna från, skräda
(ord) =– no. skrceda ds., da. skr ÖB 9 skala,
jfr skraa, grovmala = mlty. schräden,
Ity. schrceden, skära, till schräd, sned
(se skrå, adj.), till ie. skré9 skära (se
skråma, skräddare). - Härtill:
avskräde, jfr fsv. afskrcedha. ’Avskräde’
heter i ä. nsv. även skrå - sv. dial.
skrå, skrot, da. skraa ds., från mlty.
schrdt (-d-), avskuret stycke, till schräden,
ä. nsv. skräda), jfr skrot i båda betyd,
till ty. schroten (= skrota).
skräddare - fsv. (även skredare), bl. a.
(liksom skomakare)! Skanel. o. Stadsl.
= isl. skreddari (skrädd-), da. skrcedder,
från rnlty. schräder ds., till schräden,
skära (se föreg.); alltså egentl,
’tillskä-rare’ såsom ty. Schneider: schneiden o.
fra. tailleur (eng. tailor) : tailler, skära
(se talja). Från Ity. härröra även en
del andra yrkesbeteckningar såsom
garva re, skomakare, snickare,
plåt-sia ga re. - Ingår i flera gårdnamn på
-torp (redan i fsv.). - Biform (till
annan avljudsserie): mlty. Schröder,
skräddare (se skrota), varifrån familjen.
Schröder, av samma slag som t}^.
Schräder (till föreg.), eng. Taylor o.
det i sv. inkomna Schneider. Av
svenska yrkesnamn bildas ej dylika
familjenamn. Däremot har man under 1600-t.
en latinisering i Schroderus (som väl
dock närmast återgår på den nämnda
lågtyska formen). Från familjen.
Schröder utgår även det adliga familjen.
Schröderheim. - Att så många
beteckningar för ’skräddare’ egentl, betyda
’tillskärare’ visar, att för medeltidens
dräkter tillskärningen och fasonen
ansågos viktigare än bitarnas hopsyende.
skrälla, fsv. skr&lla, st. vb. = no.
skrella (ipf. skräll), av germ. *skrellan;
jämte kausativet sv. dial. skrälla, slå
itu, no. skrella, komma något att skrälla
m. m., av germ. *skrallian; ävensom
no. skrella, skrala; jfr no. skrälla, skrälla
m. m., da. skralde ds. (det senare
delvis också av *skratla = no.; till sv. dial.
skrata osv., se skratta), ä. ty. schral-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
