- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
823

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - soaré ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från ital. komma el. genom ital.
förmedlade bank- o. handelstermer se särsk.
under trätta.

solbänk, byggn., utvändig betäckning
av en fönsterbröstning, J. G. Clason
1892, (felaktig) övers, av ty. sohlbank,
till so/i/e, sula.

sold = fsv., da., från mlty. sol t (-d-)
= mhty. (ty. sold), av fra. solde, sold,
lön, sal do, av ital. soldo ds., egentl.:
litet mynt (fra. son}, av lat. solidas
(soldus), ett guldmynt (sedan av
sjunkande värde), till solidas, gedigen,
massiv, fast (se solid). - Härtill: soldat,
J. De la Gardie 1612, 1613 (om sig själv)
= da., ty., från romanska spr.: ital.
soldato, fra. soldat (lån från ital.), spän.
soldado, av mlat. sol(i)datus, besoldad,
part. pf. pass. till solidare, besolda (varav
t. ex. ä. nsv., fsv. soldera), till lat.
so-lidus (se ovan o. solid). I fsv. (o.
stundom ä. nsv.) i stället soldencer, från
mlty. soldenére = ty. söldner, jfr ital.
soldaniere. Ordet soldat användes i
ä. nsv. (liksom ännu) ofta i den
allmännare betyd, av ’militär’; så t. ex.
.(utom ex. ovan) hos Agneta Horn o.
1657 osv.

solennitet = ä. ty., av lat. solennitas
(genit. -tätis), solemnitas, högtidlighet,
till s öl e n n, högtidlig = ty., av lat.
sol(l)ennis, sol(l)emnis ds., varje år firad
el. återkommande; till sollus, hel, besl.
med solid; den senare leden föres ofta
till annus, år, vilket i alla händelser
säkerl. påverkat, men denna
härledning omintetgöres av formen med
-mn-, därest denna verkligen är den
urpr ungliga.

solid = ty., av fra. solide, av lat.
solidas, tät, massiv, gedigen, besl. med
föreg.; jfr saldo, sold, soldat. -
Härtill bl. a. solidarisk = ty.
solida-risch, med germ. suffix, jfr fra. solidaire’,
o. solidaritet, motsv. fra. solidarité.

solka, L. Petri 1555: solkar och
besmittar - no. sulka, da. dial. solke,
sulke; /c-avledn. till germ. sul-, varom
under söla. Härtill solk n., vilket
knappast, såsom förf. Ark. 14: 167
anser sannolikt, är primärt i förh. till
verbet. - Parallellbildning: no. saulka,
solka, till saiila.

soll m., sv. dial., hoprörd blandning,
i dalm. sull, bröd brutet i mjölk (=
Burman Norrl. saml. 1798) = no. soll
ds., isl. sollr, hund- el. svinmat, nisl.
sull n., röra, av germ. *s(w)ulla-, väl
av ie. *s(n)lnö-, en substantiverad
participbildning av samma slag som t. ex.
ull; möjl. till roten i svälla.

Sollentuna, härad i Uppl., fsv.
Sollendatuna, se Vallentuna.

Solna, sn i Stockh. 1., fsv. SölnÖ,
tidigare, en ö (jfr Hildebrand Sv. medelt.
1: 31), utvidgning av ett äldre *Söln,
med i önamn vanlig n-avledning, jfr
fsv. Alsnö (tidigare *Alsn-, nu A d el s ö),
Ampnö, nu Amnö, Arno, nsv. E k no,
fsv. Langhö, nsv. M j or n, Tjörn (förf.
Sjön. 1: 670). Säkerl. till sol såsom
de till sin bildning mindre
ålderdomliga nsv. Solo (fsv. Soolö) Sdml. o. no.
Soloer (fno. Sölvyjar). Om sol i ortn.
se f. ö. S öl-.

solo, av ital. =, till adj. solo, ensam,
av lat. sölus ds. (jfr solaväxel).

solstånd, se sol.

solsvärta, sydsv. dialektord för
’koltrast’, motsv. ä. da. sulsort (da. sol-,
selsort), genom folketymologisk
ombildning av ett ord motsv. 110. su~, sysorla
m. m., fno. susvprt, till svart. Första
leden innehåller enl. somliga
förstärkningspartikeln su-: sanskr. su- (jämte
sva-), fir. su osv., till
pronominalstam-men isl. sue osv. (se svear), alltså
egentl.: för sig, isolerad; jfr Falk-Torp
s. 1105 med litter. (s. 1551). Dock enl.
Hsegstad (Torp E ty m. Ordb. s. 763)
snarare lån från ägs. sugesweard (i så fall
felskrivning för -sweart), en sångfågel
(även swertling), till sngii, so (se d. o.);
kanske: svart som ett vildsvin. Båda
möjligheterna rätt osäkra.

solv, Var. rer. 1538: söl ff, weffskaft
(övers, av licium), Schroderus Gom. 1640:
sol ff . . eller wäffskafft; jfr dalm. sijv av
*sylu, sydhall, selu, sölv(a) (om formen
jfr Noreen V. spr. 3: 223 med litter.)
= ä. da. solve (da. solle; hos Falk-Torp
s. 1234 identifierat med no.-da. s0lje =
s öl j a, som dock har ett helt annat
ursprung), förkortning av mlty. sulfende
(sel f-, sol f-, siilf-), kant på väv (se f. ö.
sal b an d). - En (liksom skaft) ur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 20:22:08 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0911.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free