- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
825

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - solvarg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i morse osv., varom se litteraturen i
SAO 1: 664.

Sommelius, familjen., till sjön.
Sommen (el. den vid sjön belägna
stam-gården Somvik) såsom S ilj est rom till
Siljan, Wennerberg till Vänern
osv.

Sommen, sjö i Ögtl. o. Smal., fsv.
*Söme, jfr fraan Sooma 1477, vartill
S o mm enas, fsv. Somances 1405, o.
S örn m e vi k, fsv. Somawik 1402; egentl.
= sv. dial. somme m., om ett kärl som
är för stort för sitt ändamål = no.
söme, massa; i avljudsförh. till stammen
sam- i samman, samla osv. (jfr upp),
ånamnet S a m na n o. no. Sama) samt
möjl. till sv. sjön. S n m m el n Vrml.;
alltså väl egentl.: ’vattensamlingen*
el. dyl., Se förf. Sjön. 1: 565 f. En direkt
motsvarighet till fsv. *Söme föreligger
kanske i no. gårdnamnet Soma, fno.
Sömi, se M. Olsen No. Gaardn. 10: 459.
- Härtill familjen. Sommelius; se
d. o.

somna, fsv. somna, sofna = isl. sofna,
jfr ä. da. søvne; inkoativ till sova
(såsom vakna till vaka); jfr fslav. sunati
(av ie. *sup-no-).

somnambul, av f ra. somnambule, som
går omkring i sömnen, av lat. somnus,
sömn (se d o.), o. ambulare,
omkring (se ambulans).

somt, något, fsv. som(p)t, sumpt,
neutr. till sumber, någon, vartill plur.
(dial.) somma (se f. ö. d. o.).

son, fsv. son, sun = isl. sonr, snnr,
da. s0n (med 0 från plur. sonner,
liksom sv. nöt l från nötter), urnord.
sunii ack. sg., got. sunus, fsax., fhty.,
ägs. sunii (ty. sohn, eng. son), av germ.
*snnn-, motsv. ie. *sunu- = sanskr.
sunu-, avest, hunu-, fslav. sy nu, litau.
sanns; bildning på -nn- av roten sn,
föda (i sanskr’. sute), föder, vartill partic.
sutd-, son; med annan avledn.: grek.
(n)yzös, (h)yiys (*su-iu-), jfr fir. suth (av
*su-tu-), foster. Alltså samma
betyd.-utveckling som i got. baur, ägs. b yre,
isl. burr, son, till bära i betyd, ’föda’;
enl. somliga i båda fallen med
ursprungligen abstrakt betyd. Om ett annat i
kelt. o. germ. spr. uppträdande ord för
’son’ se under måg. - Ordet son sak-
nas, liksom dotter, i alban., latin o.
kelt. spr. - Jfr Sune.

sona, i nsv. som poet. förkortning
av försona, ej upptaget hos Dalin 1853,
däremot tidigare t. ex. Dahlstierna,
Swedberg, fsv. *söna i sönan,
förlikning, gottgörelse, o. försona = no. sona,
stilla en strid, ä. da. sone, försona, da.
(for)sone = (o. väl, åtminstone delvis,
lån från) mlty. sonen, bilägga strid,
betala ersättning för, av fsax. gisönian
= fhty. suonen (ty. siihnen, versnhnen),
av germ. *söman; med sbst. fhty. suona
(ty. siihne), mlty. sone, varifrån fsv. sona.
Härjämte biformerna mlty. swone(n),
mholl. swoene(n). Väl besl. med no.
suaana, stilla, lugna, av germ. *swcén-.
F. ö. mer el. mindre osäkra
anknytningar; se Torp Etym. ordb. s. 682 o.
Walde2 under sanns.

[Sonaby, ortn. Ögtl., se Sune.]

sonant, av lat. son ans (genit.
sonan-tis), part. pres. till sonäre, ljuda, till
sonus, ljud, klang, ton (jfr sonat,
sonett, sonor, konsonant, unison;
urbesl. med svan).

sonat, 1770-80-t. = ty. sonate osv.,
liksom de flesta musiktermer från ital. :
av ital. sonata, till lat. sonäre, ljuda
(se föreg.).

sond, Swalin 1847 = da., ty. sonde,
av fra. sonde ds., sänkbly = spän.
sonda; jämte sondera, 1630-t. osv.,
alltifrån denna tid vanligt i betyd, ’höra
el. känna sig för hos’, t. ex. A.
Oxenstierna 1647: ’sondera din Swärmoder’
- ty. sondier en, av fra. sönder; sannol.
av lat. snbnndäre, dyka ned, till snb-,
under, o. linda, våg (jfr vatten); subst.
är i så fall bildat av verbet. Knappast
däremot till ägs. sundline, lodlina (eng.
sounding-line), till sund 1.

Sondén (östgötasläkten), förr
Sonde-nius 1700-t., efter Södra Sonderängen
Ögtl.

sonett, Arvidi: sonnet (betecknat som
ett franskt ord. o. översatt med ’en
klingande Dicht’; jfr Stiernhielms
kling-dikt)-, Diiben 1722, Sv. Merc. 1755 neutr.
- ty. = fra. sonet, av ital. so netto (i
ä. nsv. 1689), avledn. av ital. sono,
klang, sång, av lat. sonus, ljud, klang,
ton (se sonant).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0913.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free