- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
850

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sprätta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1801: ’Sky sp rätten som pedanten’;
Lind 1749 har ej ordet, men väl
sprält-hök; hos Sahlstedt 1773: sprätt o,
sprätter med hänvisning till sprätthök =
no. sprelt, till sprätta: alltså egentl.:
som sprätter med benen, stoltserar i
sin gång. Allmännare i denna betyd,
var dock under 1700 -t. p e ti mät er (se
d. o.). - Härtill sprätthök, 1730-t.,
G. Gyllenborg Swenska Sp rätthöken,
Gomedie 1737, Serenius 1741 (se även
ovan). Jfr till bildningen ä. nsv.
glöde-höker, spefågel (se d. o.). Hos Dalin
Arg. även sprätt-pedant. Möjl. är sprätt
närmast en elliptisk bildning till dessa
sammans.

sprätta, i ä. nsv. t. ex. sprätter
fötterna Bib. 1541, även utsprida o. sparka
bort, alltså rent kausativ betyd, vid
sidan av inträns.: spritta (t. ex. Spegel
1685) -= isl. spretta III, även om söm,
såsom i nsv., da. sprette, mhty. sp
ren-zen, sv. vb, spruta, stänka, gå o. sprätta,
av germ. *sprantian9 kausativum till
germ. *sprintan (= spritta). I
sv-sprätta ingår möjl. också detta senare
*sprintan, som atm. i vissa dial. skall
så utvecklas; se f. ö. spritta. Jfr
parallellbildningar av germ. *sprat(l)~
o-sprad- under sprattla. - Betyd, ’vara
sprättig’ utgår från den av ’sprätta med
fötterna’, se ex. från Bib. ovan (Salom.
ordspr. 6: 13) o. jfr t. ex. Dalins Årg.::
’Hwem sprätter, om intet han sprätter?’
(om en soldat, som ’kråmar sig’ i
uniformen) samt mht}7. sprenzen.

spröd, U. Hiärne 1687: ’som gör
metallen spröd’ = da., från ty. spröde =
men g. sprepe, av germ. *spraupia-, till
ie. roten sp(h)reu i spruta; med samma
betyd.-utveckling som i no. spraa, bli
spröd, men sv. dial. språ, brista; alltså
egentl.: som lätt brister (se spruta
slutet).- Parallellbildning: mhty. broede
av germ. *braupia-. - Med avs. på
bildningen jfr t. ex. fhty. blidi av
*btl-pia-(se blid), fhty. blödi av *blau-pia- (se
blöd), drdti, snabb, av *drcé-dia- (se
dreja) osv. - I yngre nsv. litteratur
(om toner, fägring o. d.) beroende på
inverkan från da., t. ex. Lundegård
1892, A. Wallengren 1895, P. Hallström
1895, Laurin 1901, Österling 1909 (alltså
i sht hos sydsv. förf.); på 1890-t. rent
av ett modeord hos de yngsta förf.

spröjsar plur., smala stycken av trä
m. m. mellan två glasrutor, Tekn. tidskr.
1874, Strindberg Hemsöb., från ty.
spreize, förr även spräntze m. m.,
stödbjälke, stötta, sträva, till vb. spreizen,
förr sprentzen m. m., sträva emot, stötta,
av fhty. sprinzan ds., jfr mhty. sprinz f.,
sträva = mlty. sprét, stång, ägs. spréot
(jfr sp ris eg el), avljudsform till sp rö t;
se d. o. o. under spruta.

spröt, O. v. Dalin, motsv. no. spraut
f., pinne, i avljudsförh. till germ.
*sprutan, spira fram (- spruta se d. o.).
Andra avljtidsformer: germ. * sprutan- i
fsv. sprutt, sproti m., telning, tunn käpp,
sv. dial. språte - isl. sproti, fhty. sprozzo
(ty. sprosse), ägs. sprota, skott, grodd,
osv.; jfr fsv. sprytia, kvist; *sprulön- i
mlty. sp r n té, ungt skott (jfr? ä. nsv.
spruta ds., som dock kan vara = fsv.
sprutt)’, *spreuta- i ägs. spréot, stång,
spjut, mlty. sprét, höll. spriet, lånat i
ty. bngspriet, bogspröt, o. eng., no. sprit,
jfr sv, sprisegel o. spröjsar. Sv.
bogspröt kan innehålla den inhemska
stammen spröt-, men ock vara en
ombildning i anslutning till denna av det
höll. ordet; jfr da. spr0d ds. Da. bugspryd
kan formellt sett utgå från en inhemsk
motsvarighet (isl. *sprjöt) till höll. spriet;
enl. Seip 2: 48 ingår här dock snarast
en labialiserad form av l ty. sprit,
sidoform till det ovannämnda sprét. -
Ordstammen har även betyd, ’fläck’ i mlty.
sprote, ty. sommersprosse osv., med
samma betyd.-utveckling som i ä. nsv.
(osv.) sputa, fläck, spott ds., till sputa,
spruta, el. i ä. nsv. spätta, fläck, osv. till
lty. spalten, bl. a.: spruta (se under
spätta). - Avledn.: sprote n.,
Columbus; i ä. nsv. även: bogspröt,
Kolmodin 1732.

[sputa, sv. dial., spruta, se spotta.]

spy, fsv. spy, spy(i)a (ipf. spydhé) =
isl. spyja (ipf. sp j ö av *spaiw), da. spy
ds. = got. speiwan (dvs. -z-; ipf. spaiw),
spy, spotta, fsax., fhty. spiwan (ty.
speien), ägs. spiwan (eng. spew, spue,
spy), motsv. lat. spuo, grek. ptyö (av
*[s]pzzi-zö), f slav. plilja (av urslav. *spujq);
ljudhärmande liksom sanskr. sthivati el.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0938.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free