- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
898

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ställa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stelle n., ty. gestell, avledn. på -ia av
germ. * ställa-, egentl.: ställning o. d.
(- stall), el. (atm. delvis) deverbatiivt
av vb. ställa. - Bergverkstermen ställ
uppträder tidigare (1687) under formen
stelle; likaså ställ i betyd, ’underlag’,
Schroderus Com. 1640: ’en foot (et
stelle), ty. gestelie’.

ställa, fsv. stcella (ej i
landskapslagarna) = no. stella, ä. da. stelle (da.
stille), atm. i sv. från mlty. stellen, av
fsax. stellian = fhty., ty. slellen, ägs.
stellan (i eng. i stället put, place, set
m. m.); i fsv., nsv. o. no. även ’ordna,
inrätta o. d.’ (jfr sv. gå och ställa);
av germ. *stallian; till stall o. snarast
avlett av d. o. i betyd, ’ställning’ o. d.;
väl till ie. st(h)el i t. ex. grek. stéllö,
ställer, sänder (av *steliö). Enl. Sievers
IF 4: 337 f. utgår däremot det germ.
* ställa-, stående, ställe, varav ställa
vore avlett, från en ieur. bildning
*std-tl-ö- (> *staöl- >> "stall-) till roten sl(h)a
i stå; se s t all. Avljudsform: vb. stilla,
av *stellian. Jfr under stulla. -
Inställa i betyd.’låta upphöra, uppskjuta’
= da. indstille, efter ty. einstellen, egentl.:
(åter) ställa (ett använt föremål) på sin
plats; med samma betyd.-utveckling som
i sv. uppskjuta, da. opsaitte; se särsk.
under uppskov.

ställe, redan under 1600-t. i olika
betyd, (se nedan o. under ställ), från
ty. stelle, ett sent uppträdande ord, som
utträngt mhty. stal (-11-) ds. (se stall)
o. antingen avletts av detta el. bildats
till ställa. I ty. fem., men i sv. neutr.
- Ordet ersattes tidigare av stad, t. ex.
/ stad för, i stället för, Ax. Oxenstierna
osv.; jfr 1616: staadh och stelle,
Schroderus Gom. 1640 ’Vthi the
hädanryck-tes stadh (ställe)’. I vissa förb. har det
undanträngts av ställ (se d. o.).

1. stämma, röst o. d., t. ex. I. Erici
o. 1645: slempna, Stiernhielm: stämma;
om musik redan P. Erici 1582 (stemma);
jfr stämme n., ljud, Spegel 1685 = da.
stemme, från mlty. stemme (-mtl-), av
fsax. stemn(i)a =got. stibna, fhty. stimna
m. m. (ty. stimme), ägs. stemn, stefn
(eng. sleven, larm), av germ. *stebnö el.
*stemnö; snarast det första o. besl. med
stämma 3, sammankomst, med samma
betyd.-utveckling som i mål l, 2:
tingsförsamling ;> tal; se f. ö. stämma 3, 4.
- Om det likbetyd, isl. rodd se under
röst 3 slutet.

2. stämma vb, överensstämma, 1558:
stämme öffverens med, jfr i liknande
anv. L. Petri 1561 o. P. J. Gothus 1597
i en betyd., som närmar sig den
ursprungliga (1561: stemmades) = da.
stemme, efter ty. stimmen, ljuda,
överensstämma; bildat i anslutning till föreg.,
möjl. efter lat. consonare med båda dessa
betyd, (till sonus, ljud). - I den träns,
betyd, ’stämma (ett instrument)’ likaså
efter ty. stimmen. - En musikalisk
betyd, ligger också till grund för stämd
i vänligt stämd o. d., ty. gestimmt,
o. stämning, ty. stimmung, i båda
fallen med motsv. i da.

3. stämma, sammankomst, fsv.
slcem-na, stämning, kallelse inför rätta, till
viss dag utsatt sammankomst, bestämd
tid el. dag = isl. stefna ungef. ds., da.
stcevne, sammankomst, mlty. stevene; jfr
ägs. stemn, stefn, termin; väl av germ.
*stab(a)njön; till följ.

4. stämma, vb, kalla inför rätta o. d.,
ä. nsv. även stämna Schroderus 1635,
fsv. stcemna = isl. stefna, da. stcevne,
mlty. stevenen; till ie. roten stabh, vara
el. göra styv el. fast (se stav); alltså
egentl.: fastställa; jfr det nära besl.
bestämma. Sbst. stämma (se 3) är
snarast sekundärt i förh. till verbet.

5. stämma, dämma, hämma, fsv.
st&mma = isl. stemma, da. stemme,
mhty., ty., meng. stemmen (eng. stem),
med grundbetyd, ’göra styv’ i mlty.
stemmen; av germ. *stammian, besl.
med mhty. stemen st. vb, hejda; se f. ö.
stamma. Härtill fsv. sbst. stamma,
fördämning, förstoppning, stranguri, sv.
urinstämma osv. Isl. stefna o. ä. da.
stcevne ds. höra väl till germ. roten stat,
vara styv, i stav, jfr även stam 2 o.
stävja. Vb. stämma kunde, närmare
bestämt, fattas som ett denominativum
av *stadna- (se stam 2); jfr under
s t ä v j a.

stämpel, y. fsv. mortara stämpyl God.
Ups. C 20 s. 452, vinbära stämpil s. 479,
st&mpel 1506 (som benämning på ett
smedsverktyg) - da. stempel, från mlty.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0986.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free