- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
958

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tatuera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[tattra, sv. dial., bovete, se föreg,
slutet.]

tatuera, 1790-t. = ty. tätowieren, fra.
tatoiier, från eng. tattoo, till ett
tahi-tiskt ord tatctu, tatn, tecken, målning.

Taube, adligt familjen., enl. vanligt
antagande från en tysk släkt, vars namn
förr även skrevs Tuve, redan på 1300-t.
känd från Estland. Den täml. allmänna
gissningen, att namnet innehåller ty.
Taube, duva, är osannolik. Uttalet tåb
beror på den felaktiga uppfattningen,
att namnet har franskt ursprung.

tautologi, av grek. tautologia, till
lo autö, detsamma, o. -logiet (till logos,
tal, osv.; se logik); alltså: upprepning.

tavern, se tabernakel.

tavla, atm. i vissa götal. dial. även*
litet omålat bord (atm. förr som
matbord, mattavla), i ä. nsv. också:
glasruta, fsv. tafla, skiva (av trä, sten),
särsk. med bilder o. skrift, tabell = da.
tavle, från mlty. tafele, tavele - fhty.
tavala, tabala (ty." ta fel, varav sv.
taffel), lånat efter den högtyska ljudskri d
-ningen från lat. tabula, bräde, spelbräde,
tavla, av dunkelt ursprung. Ett äldre
lån (före tiden för den högtyska
ljud-skridningen) är fsv., isl. lafl n.,
spelbräde, brädspel, ä. nsv. -tavel, ä. da. tavl,
även ’tärning’, fhty. zabal, spelbräde,
ägs. tazfl, brädspel; kvar i ska. dial. dra
tavl, om ett spel. Jfr tabell, t
abelras, table d’höte, tablett, tablå o.
tävla. - Om ’tavla’ = ’målning’
användes under 16- o. 1700-t. ofta skild er i; se
närmare under skildra.

tax, 1825, 1847, Dalin 1853: taxhund,
som huvudform, o. tax; äldre: taxhund,
1807 osv., ännu tidigare (enstaka)
dachs-hund; liksom höll. taks från ty. dachs
(t. ex. Schiller), genom ellips av ty.
dachshund, grävsvinshund (med
kortnamnsformerna dackel, teckel, dächsel).
Till ty. dachs, grävling, grävsvin, av fhty.
dahs, tahs = mlty. das, iio.-da. svintoks,
fno. *ppx (genit. *paxar) i ortnamn, enl.
förmodan av O. Rygh No. Gaardn. 3: 57,
jfr sv. Tax vi ken Dalsl. SOÄ 19: 123 (ä.
nsv. dax, tax, 1685, 1708 m. fl., bero
på lån från ty.); vartill (utgående från
en n-stam) mlat. taxo, ital. lasso, fra.
taisson. Vanl. efter Grimm fört till ie.
roten tekp, tillhugga o. d., i sanskr.
tdksati, timrar, tdksan-, timmerman,
grek. téktön ds. (jfr teknik), fslav.
te-sati, tillhugga, fhty. dehsala, yxa, osv.,
varom se under t axla (vartill möjl.
även trots olikheten i betyd. lat. texere,
väva, se text o. Text or i u s), jfr även
under tistel l slutet: i så fall benämnd
efter sina konstfärdiga bon. Dock
osannolikt, då bildningarna till denna rot
annars alltid beteckna bearbetningen
av träet o. d. o. icke uppvisa den
allmännare betyd, av ’bygga’. Med
liknande grundbetyd, av ’byggare* till lat.
tego, med s-avledn., enl. Palander Mém.
soc. riéophil. å Helsingfors 2: 99.
Däremot, enl. Sommer IF 31: 359: ’det
tjocka el. feta djuret’, av ie. *tog-so-,
s-avledn. (liksom i ty. luchs, lo, o. fuchs,
räv) till ett adj. *togo-, avljudsform till
*tegu- i tjock. - Med avs. på ellipsen
tax av taxhund jfr pudel a v pu delh u n d.

taxa, t. ex. Spegel 1712, i ä. nsv. vanl.
tax, 1595 osv., jfr da. takst, sen mhty.
tax, ä. ty. även taxt, ty. o. fra. taxe
osv., av mlat. taxa, värdering, till lat.
taxäre, värdera, vidröra (jfr antasta,
tangent, takt).

1. te, vb. nu refl. té sig o. i
sammans, bete sig, förete, i äldre anv.
t. ex. i gamla bibelövers.: ’alltså hafwer
nu . . Gud tett (dvs. visat) konungenom,
hwad som framdeles ske skall’, fsv. té,
tea (ipf. tepe, sedan: tedde), visa, bevisa,
framräcka m. m., té sigh, visa sig = isl.
tja (ipf. tedi), da. té, av urnord., germ.
*tlhan (liksom t. ex. isl. Ijä9 låna, av
germ. *leihwan; se lån) = got.
gatei-han, st. vb, omtala, förkunna, fsax.
af-tihan, vägra (egentl.: avsäga el. visa
bort), mlty. ti(g)en, anklaga, fhty. zihan,
även: beskylla (ty. zeihen), ägs. téon;
med grundbetyd, ’peka, visa’ till ie.
roten dik i sanskr. dicdti, visar, grek.
deiknymi ds., lat. dico (av *deik-),
säger, dico, högtidligt förkunnar, med den
urspr, betyd, ’visa’ i t. ex. index
(digi-tus index, pekfinger), fir. dodecha, han
må säga. Med grammatisk växling i
isl tiginn, förnäm, egentl.: utpekad (jfr
lat. monstraridigito, vara berömd, egen ti.:
utpekas med fingret), mlty. ligen, visa,
osv. ~ fhty. zeigön, visa (ty. zeigen), zeigd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free