Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tälje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stickor’; jfr Hof 1786: ’tändstikkår aw
furuträd, tyri’; varifrån da. tcendstikke(r);
jfr ty. ziindhölzer plur. Förr ofta:
stryksticka (nu sällan brukligt); jfr ty.
streich-hölzchen.
tänja, fsv. p w nia, tänja, spänna =
isl. penja (ej i da.), got. ufpanjan, fsax.
thenjan, fhty. dennen (ty. dehnen), ägs.
pennan, av ie. *toneiö, jfr sanskr.
tä-ndyati, kausativ- el. intensivbildning till
ie. roten ten, spänna, tänja, i lat. tenere,
hålla (jfr tenakel, tenor o.
lawn-t en n i s), grek. teinö (av *teniö)9
spänner, sanskr. tanoti ds., osv., samt med
d-utvidgning: lat. tendere, spänna (jfr
tendens, pretendent); se f. ö. don a,
tanig, teln, tenakel, tentamen,
tjör, ton 2 o. tunn.
tänka, fsv. pcenkia = da. tcenke,
inhemsk oassimilerad form med betyd,
från Ity. el. lånat (med försvenskad form)
från mlty. denken = fhty., ty. = ägs.
pencan (eng. think), gol.pagkjan, samma
ord som det inhemskt nordiska fsv.
pwkkia, tyckas, synas, känna, erfara,
isl. pekkja (ipf. pdtta, men även pekda),
bliva varse, förstå m. m. = lat. tongeo,
vet, känner (dialektord, jfr pränest.
ton-gitio, begrepp, kunskap), besl. med
oski-ska tanginom, ack., mening; bildning
av cio-typen till ett grundverb, som kan
ha haft e el. o i stamstav. Till samma
stam: tanke. Avljudsform: tycka.
Grundbetyd, ’tänka, tycka’ har
ytterligare utvecklats åt två håll: i gynnsam
el. välvillig riktning: tack (*pank-),
täck, täckas o. fsv. pokke m., el.
motsatt, t. ex. isl. pokki, missnöje o. d., där
dock även den andra betyd, uppträder.
tännlika, möbelspik, i dial. även
tån-neka, tändrik m. m., från ett mlty.
*té-nelken, *téneken, dimin. till mlty. fe/?,
jämten (se ten), av samma slag som
t. ex. fänika, läddika, nejlika,
rölle ka.
täppa, fsv. toeppa = isl., no. teppa,
ä. da. tceppe, mlty. teppen (jämte
tappen), mhty. (jämte zapfen), av germ.
*tappian, egentl.: ’förse med tapp’;
bildat som t. ex. dämma till damm,
spärra till Sparre, stänga till stång.
- Härtill sbst. täppa (åker- o. d.) -
no. teppa; alltså egentl.: tillstängt, in-
hägnat jordstycke; jämte sam mans.
andtäppa, B. Olai 1578, jfr no. andeteppa,
snuva.
[<sp>täppe<sp>, sv. dial., täcke, se tapet.]
tära, fsv. tcera = sen isl. tcéra, da.
tcere, från mlty. teren, sv. vb, förtära,
förbruka, av fsax. farterian = mhty.
verzern (ty. zehren, verzehren), av germ.
* far/an, bildning på ie. -eiö (av samma
slag som kausativerna lägga osv., men
med iterativisk-intensivisk funktion) till
germ. st. vb. * ter an = got. gatairan,
förstöra, slita sönder, fhty. firzeran, ägs.
leran (eng. tear); i avljudsförh. till
in-koativet got. aftaurnan, gå sönder; jfr
även f or tör na. leur. rot der i grek.
dérö, flår, sanskr. drndti, brister, fslav.
derå, drati, klyva, slita sönder, osv.; jfr
f. ö. tjärn, torv (slutet), trasa, trind
2, t röd, try n e.
[Tärby, sn o. by i Vgtl., se tjära
slutet.]
1. tärna, ungmö, flicka; nu nästan
blott i poesi o. högre stil, jfr dock
sammans, brudtärna; i ä. nsv. i annan
anv. t. ex. källartärna, uppasserska,
Ro-senfeldt (keller-); i dial. (atm. förr) även:
tjänsteflicka o. fästmö, fsv. thcerna (ej
i ä. fsv.), tärna, tjänarinna (i sht hos
förnäma damer,’ kammarfröken’) = isl.
per na (ej i Eddan el. skaldespr.),
tjänstekvinna; tydl., med vokalförkortning,
lån från mlty. dérne, mö, flicka, el. ett
yngre fsax. therna, av fsax. thiorna =
fhty. diorna, flicka, tjänarinna (ty. dirne,
även: lösaktig kvinna), höll. deern, enl.
det vanliga o. sannol. riktiga antagandet
motsv. ett got. *piwairnö, besl. med
germ. *pewa- tjänare, träl (got. plus osv.;
se tjäna), med samma avledn. som i
got. widuwairna, fader- o. moderlös
(egentl, väl: son av en änka, till widuwå
änka, varom under änka), samt enl.
somliga i folkn. Aroerni, Basterm, -ce.
- Falk-Torp o. Torp Etym. Ordb.
betrakta ordet som inhemskt, men den
uppställda germ. grundformen
"pewer-nön kan icke utveckla ett nord. perna.
- Grundbetyd, alltså: tjänarinna (med
motsatt betyd.-utveckling i förh. till
piga o. dräng). Om betyd, hos ty.
dirne av ’lösaktig kvinna’ närmast utgår
från ’flicka’, är betyd.-försämringen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
