Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vaktel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wachlel), jfr ägs. wyhtel; Z-avledn. av
vaktelslaget wak (jfr den Ity. tolkningen
Wak di Wak, Suolahti Vogeln. s. 261);
annorlunda uppfattat i fhty. quatlala,
quahlila, höll.-fris. kwackel; jfr de från
germ. spr. härstammande ital. quaglia,
ffra. quaille (fra. caille, eng. quail),
närmast av ett *quacula. På grund av den
ägs. formen wyhtel (ej hw-) kunde det
synas betänkligt att förbinda den germ.
stammen wahl- med lat. quoclurnix,
cöturnix, vaktel, om ej i dylika namn
ombildningar hörde till vanligheten (se
t. ex. under rördrom). Snarast
föreligga här dock av varandra oberoende
ljudhärmande bildningar. -
Vaktelslaget uppfattas annars vanl. såsom
innehållande i-, e-ljud (’pickvervick’ o. d.),
jfr de ryska benämningarna pérepel’,
pe-lepelka (jfr ty. dial. perpelilze). - En
urgammal beteckning för Vakteln’ är
sanskr. vartaka- = grek. örtijx (genit.
-ykos, -ygos; med analogiskt -g-),
vartill det från antiken bekanta önamnet
Ortygia (Ortygié), ’vaktelön’; f. ö. av
omstritt ursprung; kanske också
ljud-härmande. Till en onomotopoetisk rot
hör sannol. även armen. lör, vaktel,
väl besl. med grek. /drös, mås; se
Persson Indog. Wortf. s. 952, H. Petersson
Griech. u. lat. wortsttld. (1922) s. 11. - l
skönlitteraturen har den av
människoögon sällan sedda o. av uppsvenskar i
regel icke ens någonsin hörda Vakteln
förväxlats med andra fåglar, t. ex. hos
Nicander, som i ’Min sång, mitt lif, min
död’ talar om vaktelns sång ’i enslig
skog’, el. hos Törneros Drefs. 51:
’Vakteln slog i alarna vid ån’ (från
Södermanland) el. Strandberg Sista förhöret:
’Vaktlar lockade i hagen’: fågeln är
väsentligen sydsvensk o. finnes blott på
sädesfälten. Möjl., såsom förf. förmodat
i Namn o. titlar s. 118, stundom
förblandning med det dock mest i norra
Sverige o. Finnl. använda vaka i betyd,
’taltrast’; jfr Ruckert: ’Die Wachtel
wacht die ganze Nacht’. Annars lär i
sv. dial. vaktel brukas även om tallbiten.,
men han slår ej. - F. ö. i dial. kallad
lilla rapphönan o. åkerhöna. Med
åkerhöns återger också gamla bibelövers.
Luthers die Wachteln (Psalt. 105: 40);
o. det är ej osannolikt, att fsv.
åker-höns, som Sdw. med tvekan översätter
med ’rapphöns’, haft samma betyd.
vakuum, av lat. vacuum, neutr. till
vacuus, tom, se Vakant.
1. val, antal av 80 stycken, fsv. val
m. ds., egentl.: stång med ett visst
antal vidhängda föremål = ä. da. vol
(varifrån no. voll), öl, da. öl (om sv.
dial. våla, antal av 10 fiskar, sydsv. dial.
våra, se däremot våla 2); från nord.
mlty. wäl (ty. walt). Samma ord som
sv. dial. val, rund käpp, fsv.: ungef. ds.,
isl. volr (jfr våla), da. (v)ol, käpp, got.
walus ds., ffris. walu- ds., ägs. walu i
den överförda betyd, ’märke efter
käpp-rapp’ (eng. weal, wale ds., gunwale,
reling); av germ. *walu-, besl. med sanskr.
valas, ungef.: stång, bjälke, ry. valu,
cylinder, säkerl. också lat. vallus (av
*iial-no-), påle, pallisad, vartill väl
kollektivet valium, pålverk (se vall 2);
vidare: vallis, dal (med avs. på
betyd.-utvecklingen se dal o. äng). Hit höra
även isl. valr, rund, fsv. sival ds. (se
syndaflod), litau. ap-valus ds. Till
ie. roten uel, vrida, välta, välva o. d.,
varom se t. ex. under va l k a, valla,
vulst, välta (ävensom under
ålandsrot). Jfr Persson Indog. Wortf. s. 538
(med litter.). Samma val- ingår i ägs.
wyrlwala = ty. wurzel, rot (se ört).
- Betyd.-utvecklingen i val, 80 st., till
val, käpp, är densamma som i snes,
20 st., till snes, pinne, gren. Den gamla
betyd, ’käpp’ ingår i t. ex. sv. dial.
handval, skaftkäpp till slagan. - Jfr
härtill även grundval o. betr. d. o.,
utom där anf. litter., också Persson
Indog. Wortf. s. 545 n. 1.
2. val, väljande = fsv., ä. da., isl. n.,
motsv. fhty. wala f. (ty. wahl). [-Bildningssättet-] {+Bild-
ningssättet+} är oklart: antingen ett
gammalt primärt abstr. till roten uel (i
vilja) el. nybildning till det till samma
rot hörande välja. - Da. valg
arom-danat efter vb. vailge. - Vara i valet
och kvalet, jfr ty. wahl macht qual;
av samma slag som bot för. sot, råd
och dåd, ur och skur osv.
3. val, valfisk, fsv., da. hval = isl.
hvalr, fhty. (h)wal (ty. wäl, ung
nybildning efter sammans., t. ex. walfisch),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
