Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af ofvan anförda skäl samt af åtskilliga andra, äfvensom för att söka bringa
förklaringsförsöken till årstidsdimorfismen i närmare öfverensstämmelse med sin ärftlighetsteori, betraktar
Weismann i det nämnda arbetet denna företeelse med andra ögon än förut. Fastän han
fortfarande anser sin förmodan om de olika generationernas inbördes ålder hos Vanessa levana
och Pieris napi vara riktig, så åberopar han sig därvid icke längre på de förmodade fall af
atavism, som han genom köldbehandling af pupporna till sommargenerationen förut trott sig
framkalla. Ty om också därvid faktiskt en yngre form af arten förvandlats till en till sin
uppkomst äldre, så anser han sig ej böra använda uttrycket atavism i fråga om former, som
i regelbunden växling efterträda hvarandra, såsom fallet är hos de nämnda fjärilarna, utan
spara det för undantagsvis genom sammanträffande af ogynnsamma omständigheter då och då
inträffande »bakslag» eller återgång till en i artens stamhistoria äldre form. Ett sådant fall
tror han de på konstgjord väg frambragta återgångarna till bryoniae vara, såvida det ej
genom fortsatta experiment skulle bekräftas, att äfven denna varietet genom värmebehandling
af dess puppor kan förmås att antaga de ljusa varieteternas dräkt. Skulle så vara fallet, så
falla alla stöd för åsikten om bryoniae såsom stamform till napi.
Sedan det påvisats, att ej sällan en och annan, stundom många puppor af samma
generation under normala förhållanden, i stället för att, såsom man väntat, utvecklas redan samma
sommar till sommarformen, utan påvisbar anledning fördröjt sin utveckling och öfvervintrat
samt först nästa vår gifvit upphof till vinterformen, anser sig Weismann nödgad att medgifva,
att några för oss okända »inre» orsaker, några oberäkneliga egendomligheter i de särskilda
individernas organism, spela en betydlig roll i årstidsdimorfismen och i själfva verket ofta
visa sig såsom allenabestämmande för experimentens utgång. Ofta, men icke alltid. Att
temperaturen också spelar en icke oväsentlig roll, framgår ju tydligt af experimenten. Ty
en del af de puppor till sommargenerationen, hos hvilka man kan förutsätta anlag att redan
samma sommar utvecklas till sommarformen, kunna genom köld förmås att utvecklas till
vinterformen, fastän de ej öfvervintra, utan kläckas, så snart de åter försättas i vanlig
sommartemperatur. De ha således bibehållit sitt anlag för snar utveckling, men ha antagit
vinterformens färg och teckning.
Då således såväl yttre som inre orsaker visat sig under puppstadiet kunna inverka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
