| 108 |
Augusti 6.
Tidigt om morgonen skickade officern rapport till Pettersburg, och därpå ankom en adjutant, som gaf oss tillstånd att resa fram.
Kl. 9 f. m. kommo vi till tulln, åkte mer än en timme igenom staden, innan vi hunno våra kvarter, hvilka blefvo oss anvista uti en af kasernerna vid Tauridiska palatset. På gatan mötte oss öfverste Wright, som lyckönskade både fru Hjärne och mig att blifva prinsessor af Tauriden.
Flera af Sveaborgs soldater, som redan länge varit här, emottogo oss. Det rörde mig att se dem -- de voro affallne. Deras kasern låg midt emot vår.
Det är 14 mil emellan Wiborg och St. Pettersburg, hvaraf den sista station går igenom ett oländigt kärr ända intill staden.
| 109 |
En officer kom för att utdela ett rum och ett kök åt 3 à 4 personer. Det är omöjligt att beskrifva huru de sågo ut; ty smutsigare rum har jag aldrig ögnat: söndriga fönster, möblerna bestodo i tre krassliga sängar med alldeles obrukbara sängkläder, ett ovanligt litet bord, ingen enda stol. På det sättet hade deras officerare här bott. Jag blef förvånad.
Min jungfrus första göromål var att skrapa och skura, hvad som kunde lossa, och det räckte ända till kvällen. Denna byggning är öfver 200 alnar lång, en våning hög, med en rak förstuga, som går längs igenom hela huset; på ena sidan rum och på den andra lika många kök utan nycklar.
Lycka för oss, att dörrarna äro numrerade, ty eljest kunde vi ej hitta på vår kammare. Ryska officerare och deras fruar och osnyggt folk bo rundt omkring oss.
Jag var i behof af en hatt, men kände ej sättet att skaffa mig den. Jag gjorde därför bekantskap med en rysk
| 110 |
Jag satte emellertid vårt lilla hushåll i ordning och roade mig stundom att se och höra huru man, utan att gå ett steg utom porten, får köpa alla sorter matvaror, frukter och confityrer af alla slag. Uppå långa ställningar bäres allt sådant på hufvudet, af karlar. Ställningen ser ut som våra torkollon; under armen bära de en fällstol. På detta sätt vandra de omkring hela dagen, utsjungande sina varor, som fås för ett rätt billigt pris, isynnerhet godt bröd, men ej knäckebröd, ty det finnes inte i hela landet.
Pappa nödgades att här köpa något sängkläder, ty i hela Ryssland gifves hvarken säng eller sängkläder för någon resande, ej en gång då man är inkvarterad i bättre hus.
E. m. gjorde min Pappa och jag visit hos våra grannar, major Hjärnes, major Mannerstråle, kapten Ljungberg och
| 111 |
Augusti 7.
Fick alla herrarna tillsägelse att infinna sig på stora paraden, som hålles hvar söndag. Då defilerade trupper förbi kejsaren, hvilka haft order att samma dag marschera till Finland. Styrkan hade herrarna tyckt utgöra 4- à 5,000 man.
E. m. gjorde Pappa och jag i sällskap med major Hjärnes, öfverstar Bergenstråhle och Wright, öfv. von Knorring m. fl. en promenad förbi Mariæ Kloster och Smolnet, som ej ännu är alldeles färdigt; men i höst skola pensionärerna uti Mariæ Kloster flytta in uti detta, som ser ganska rymligt och vackert ut, byggdt i kollonad, hvaraf de flesta hus äro sirade.
Augusti 8.
F. m. var min Pappa och några officerare befallde till krigsministern Araktschejew för att öfvertalas till edgång; men det lyckades lika illa som för öfverste Jägerhorn att där, i de förnämste generalers och många officerares närvarelse, hälsa
| 112 |
på herrarne: Pappa vände honom ryggen, andra stodo stela och somliga skrattade.
Vid hemkomsten talades med ifver och nöje om detta äfventyr; utom dess trodde man, att han (Jägerhorn) aflagt eden.
F. m. gick fru Hjärne med flere herrar att bese Tauridiska palatset, men jag blef hemma hos Pappa, som har föresatt sig att ej gå ut. Jag inhemtade sedan de hemkommandes beskrifning -- --
Ehuru jag gör mig det till en kär skyldighet, ja, till en lag att själfmant jämka mig efter min Pappas önskan, så tillstår jag dock, att jag nu i all tysthet beklagade förlusten att ej se, hvad jag kanske aldrig mer får se.
Augusti 9.
På morgonstunden snodde i guldcharmererade uniformer tvänne af högre befälet ur rum i rum med papper i handen och frågade: hvem bor här?
Min Pappa, som då var hos några samlade kamrater, berättade mig sedan, att deras mening var att med fagra ord och löften af krigsministern obligera hvar och en att gifva kejsarn huld- och trohetseden. Men svaret blef kort:
| 113 |
Nej -- vi äro svenska officerare.
Därpå blef bjudning till middag hos general Sprengporten. Några få af de yngre, som hade hemsjukan, gingo dock dit, men ångrade sig, ty de hade blifvit jämmerligen plågade med edgång.
I dag arrangerade vi oss en loge på Franska spectaclet, som börjades kl. 7. Sedan vi i sällskap med major Hjärnes och några herrar åkt 7 verst förbi superba palatser, öfver sköna bryggor, slussar och mycket breda gator, anlände vi till operahuset, som är stort och vackert; teatern med indelningar i loger liknar det i Stockholm. Tvänne pjeser gafs, som kunnat spelas bättre -- jag var klädd uti stiftsdräkten med stora bandet, som gjorde ett synbart uppseende.
Augusti 10.
F. m. gjorde jag en promenad med fru Hjärne och kapten Ljungberg gatan utför, förbi Tauriden, Hötorget, som ligger vid Neva, Arsenalen och många andra ställen till Michaelofska palatset, som ock kallas Pauls slott. Denne kejsare har på två år låtit bygga det och gjorde däraf
| 114 |
Det ligger på en holme, omgifvet af kanaler; på två sidor äro tvänne trädgårdar, kallade Sommarpromenaderna. Den vackraste delen af staden synes härifrån.
Palatset har en ljusröd färg, grannt arbetadt, med bilder på taket, ett litet förgylldt torn eller spits och en förgylld flaggstång. -- Framför slottsingången står en byst af Zar Peter den 1:sta till häst.
Han föreställes i romersk dräkt med en kommandostaf i ena handen och med den andra hållande hästens tyglar. På piedestalen föreställer ena sidan Pultavaslaget, hvari konung Carl XII synes sittande på en bår, buren af två soldater, och på andra sidan en sjö-affär, begge uti upphöjdt gjutet arbete. Zaren har en lagerkrans på hufvudet, som man påstår blifvit modellerad af en mamsell Collot.
| 115 |
Härifrån gick vi uti Sommarpromenaderna -- -- här är endast vilda trän planterade såsom ek, lönn, lind, björk, gran -- uti promenaderna äro flere värdshus -- ett är ett litet gult två vånings stenhus med många taflor öfver dörrar och fönster, huggna i sten; detta är det andra hus, som af Peter den 1:sta här blifvit bygdt.
Vid alla korsgångar sitta månglerskor, som sälja alla sorter frukter, confiturer, vindrufvor, ananas, prennickor, lemonader och andra starkare förfriskningar. Ibland allt annat både vanligt och ovanligt såg jag blå och gula hallon samt stora gula jordgubbar. Apelsiner köpte man för 5 kopek (6 styfver) stycket. Hvad jag mumsade och mådde!
Den nya Kasanska kyrkan besågs sedan; den är ännu under arbete -- är mycket stor och lofvar mycket. Utanför den är en gång bestående af flere hundrade
| 116 |
De grekiska kyrkorna stå merändels öppna; vi togo oss därför frihet att i förbigående gå in uti en som var förträffligt vacker, magnifika målningar prydde taket -- där var ett obehagligt öfverflöd på rikedomar -- -- som utgör ryssarnas hufvudsakliga önskan. Sina guld- och silfvergudar göra de till riddare af de förnämsta ordnar. Det är en skyldighet af kejsarn att låta behänga dem därmed. De smycka dem ock med andra bandstumpar.
Vi promenerade i Perspektivet, en gata af en 1/2 mils längd och en förundransvärd bredd. -- Midt uppå denna gata är en bred upphöjd sandväg med ett grönt lågt staket och planterade trän på ömse sidor. Denna väg är endast för fotgängare. Här promenerar alltid mycket folk, äfven af den bästa klassen. På sidorna är stenlagdt och nog så bredt, att 6 à 8 vagnar kunna på hvardera sidan
| 117 |
Narrinken besågs äfven med största nöje. Den består af en mängd stora hus och många afdelningar, med flera gator emellan dem; den upptog säkert 3 à 4 kvarter; jag vågar påstå, att platsen åtminstone är lika stor som hela Helsingfors. Husen hafva två våningar, alla med balkonger, som åtfölja hela öfre våningen, hvilken består i buntmakar-varor af alla möjliga slag; hos dem köper man också alla slags färdiggjorda klädespersedlar m. m. I den andra våningen äro krambodarna, hvaruti finnes allt hvad man i världen kan nämna och som med största fryntlighet envist utbjudes åt den förbigående. Man promenerar regnfri under en täckt pelaregång. Gossar stå till reds med lemonader och likörer i stora pumpor;
| 118 |
Också en narrink, som kallas Lusmarknad, hvarest de fattiga få köpa alla sina behof för ett ringa pris: det gifves intet plagg så gammalt och så uselt det vara kan, som icke säljes här, till och med murket skräp, gamla sönderbrutna järnbitar m. m. Denna narrink är ganska stor; där både säljes och köpes.
Vår betjänt köpte ett par goda stöflar för en rubel. Han handlade åt oss en madrass, stoppad med tagel, en fjäderdyna och en filt för 9 rubel. En särskild skonarrink är förundransvärdt stor. Jag köpte af bästa sorten för 1 rubel 25 kopek paret.
På ett annat håll ligger matnarrinken, hvarest man med en full taskbok genast kan få tusen hushåll ganska väl fournerade. Men allt detta bör ses för att rätt kunna bedömas. Jag såg ej allt och minnes ej hälften af hvad jag såg --
| 119 |
E. m. fördes öfverste Wright, öfv.-löjtnant Knorring, kaptener Bergenstråhle och Lychou till Romanoff, 709 verst från Pettersburg. En obehaglig utsikt för vår förestående färd.
Då man här inköper mat för dagen, kostar en middag otroligt litet. Vi voro 3 personer (betjänten hade kostpenningar): en middag bestod af graflax, oxstek, köttsoppa, hallon och mjölk, och hela anrättningen kostade ej mera än 25 kopek utom bröd. -- De flesta af herrarna spisade hos en major Morelli och fick betala dyrt -- --
Augusti 10.
I en hast fick vi order att resa i dag, men major Bergenstråhle utverkade hos krigsministern att oss tilläts få dröja kvar till den 12:te.
Sedan adjutanten sprungit 3 gånger med propositioner för våra herrar att svära, men alltid fått refüs, kom i natt in i rummet, sedan vi lagt oss, en underofficer som talade fransyska med
| 120 |
Augusti 11.
F. m. klädde sig herrarna i uniform och väntade, men ingen jourgeneral kom den dagen. E. m. kom en transport af svenskar, hvaribland kapten Standerskjöld, som berättade att mina hemmavarande vänner mådde väl; men han medförde intet bref, som jag dock väntade, isynnerhet af min Jeanette.
Kapten Ljungberg hade länge lofvat skaffa mig en hatt, ty han gick dageligen uti narrinken, och vägen dit var för lång för mig. -- -- Ljungberg glömde min kommission, och som vi skulle resa dagen därpå, kunde jag ej dröja längre därmed.
Jag tog betjänten med mig och vandrade till narrinken, ehuru ingen af oss var kunnig om vägen. -- Jag hade ändå kommit tomhänd därifrån, om ej en obekant herre med mycken artighet visat mig, hvarest dessa bodar funnos. Han hjälpte mig att handla hatt och annat smått, hvilket tillgick rätt lustigt, ty han
| 121 |
Äfven lärde jag mig sättet att handla med ryssar: när de begära, bör svaras -- dårågå; man går bort, då ropa de och slå litet utaf. På detta sätt bör man fortfara tills varan lämnas för hälften, ja, oftast för fjärdedelen af den först begärda summan -- --
Min tjänstaktige herre gjorde sig den mödan att följa mig, han märkte nog, att jag ej var särdeles bekant i denna obeskrifligt stora stad. Om jag kunnat tala med honom, hade jag gärna undanbedt mig denna artighet. -- -- Något ifrån mitt hem togo vi ett gestikulerande afsked af hvarann. Sedan jag så när vandrat 10 verst, kom jag kl. 1/2 10 i kvarteret, i full skratt men ganska trött.
Augusti 12.
Denna dag var bestämd för vår afresa. F. m. ville jag promenera, men ingen var hågad därtill. Morbror Frese var utgången, och min Pappa gick sällan oftare
| 122 |
KL 11 f. m. kom jourgeneralen, generallöjtnanten Kapzevitsch, med 3 ordnar och 3 adjutanter: jag förskräcktes då för vår förestående dom.
I vårt rum, i min presence, gjorde han pappa och 4 officerare, som hälsade på oss, ytterligare påståenden om edgången. Jag hade då den glädjen att höra, hur fermt och sturskt en så eländig proposition afslogs.
Generalen antog genast ett bistrare utseende och fasoner, som liknade hotelser. Så framdrog han en lista, hvarpå några voro upptecknade, som lofvat att svära; men sådana Nöt funnos ej i kammaren, ehuru några få skrämdes därtill. Snopen, utan att taga afsked, for han in i ett annat rum.
Alla åtskiljdes, men efter en liten stund blef Pappa befalld till en annan kammare, som varit full af officerare. Där hade generalen prässat dem ännu mera, men de förblefvo obevekliga.
| 123 |
Glädjen var stor. I hast upprättades en sådan lista, städad någorlunda efter hvars och ens önskan, som öfverlämnades med tacksägelse till generalen. Men då partierna skulle resa, hvart och ett till sin anvista ort, befanns att generalen gjordt en alldeles ny fördelning, så omvänd, som hans elakhet kunde påhitta.
Svenska pastorn i Pettersburgska församlingen Tavast kom äfven till soldaterna för att med Guds ord beveka dem till edgång; men som han nog tydligt märkte, att de voro sinnade att häfva honom ut genom fönstret, kröp han försiktigt undan.
Dock lyckades det sedermera genom ett nog särdeles sätt få en del af dem därtill: (svältcurn). Då vi reste härifrån, var af 900 man redan 300 döda.
En ung och artig rysk officer kom till oss och anmälte sig såsom vår
| 124 |
