Svenska folket genom tiderna / 1. Sveriges förhistoriska bebyggelse / 349 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forskningar och fältarbeten i nordisk förhistoria.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Baksidan av en 1913 präglad plakett över Oscar Montelius’ forskargärning.

mångt och mycket ledas tillbaka
på arvet från Worsaae.

Worsaae avled 1885, samma
år som den avhandling utkom,
vilken obestritt erkänts såsom
den nordiska forskningens
klassiska verk, »Om tidsbestämning
inom bronsåldern». Den var
signerad Oscar Montelius, ett namn,
som därmed skulle komma att
på ryktets vingar bäras världen
runt, och en personlighet av
sällspord resning, som med större
rätt än någon annan kan sägas
ha givit den europeiska
arkeologien dess moderna vetenskapliga
ryggrad.

Född 1843 kom Oscar
Montelius som 20-åring i förbindelse
med Bror Emil Hildebrand och
Statens historiska museum, och därmed begynner den svenska
fornforskningens stora epok. 1869 disputerar han på en avhandling med titeln »Från
järnåldern», i vilken han framlägger ett arbetsprogram, som skulle bli
grundläggande för hela hans följande produktion. Det huvudproblem, som
han här ställer sig, och som blev ledstjärnan för honom även i
fortsättningen, inriktar sig på att fastställa alla de många skilda fornsakernas
ålder, att skapa en kronologi, dels en relativ, som anger de olika
fynd-gruppernas ställning i tiden i förhållande till varandra, dels en absolut,
som bestämmer samma fyndgruppers livslängd och förekomst, räknade i
ungefärliga årtal.

De vägar han slog in på för att nå detta mål, kommo i hög grad att
bestämmas av en av hans intimare umgängesvänner, den unge
naturvetenskapsmannen, senare professorn i anatomi vid Karolinska institutet i
Stockholm Gustaf Retzius. Det var nämligen denne, som första gången gjorde
Montelius bekant med den engelske naturforskaren Charles Darwins läror
om utvecklingens förlopp i naturen, vilka skulle få grundläggande
betydelse för hans studier och insatser på det arkeologiska området.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>