Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niander inberättade 1853
från Skåne, att det fanns
församlingar, i vilka
barnen inte undervisades mer
än nio veckor på ett och
ett halvt år, och P. A.
Sil-jeström beräknade, att den
sammanlagda skolgången
för varje skolbarn på
1850-talet omfattade i
medeltal på sin höjd ett år.
Även lämnade
folkskollärarnas utbildning under
de första årtiondena
mycket att önska. Enligt
stadgan hade ett seminarium
inrättats i varje stiftstad
och ett i Stockholm. Seminarierna bestodo i regel ettårig undervisning,
inklusive undervisningsövningar. De som sökte till seminarierna voro
mestadels bonde- och torparsöner, som vid inträdet knappast kunde mer än läsa
och skriva. Dessa seminarieutbildade levererade likväl den högsta
kompetensen. Trots sin ringa utbildning ha de utfört ett betydelsefullt värv. Ty
det var främst genom deras arbete och hängivenhet för uppgiften, som
folkskolan under de följande årens motvindar kunde bestå och småningom
tillvinna sig stigande förtroende. I allmänhet bibehöllos emellertid de
oexaminerade lärare, som funnos vid stadgans tillkomst; vissa av dem förvärvade
sig en stärkt kompetens genom några veckors vistelse vid ett seminarium.
1862 infördes den välbehövliga reformen, att kursen vid seminarierna
utsträcktes till tre år.
Ett farligt bakslag träffade emellertid folkskolan med 1853 års
förordning om mindre folkskolor. De skvdle inrättas, där byar och torp voro så
avlägsna, att barnen icke utan svårighet kunde begagna den med godkänd
lärare försedda skolan, och läraren vid dessa skulle icke ha
seminariekom-petens utan blott inför pastor och skolstyrelse ha styrkt sin goda frejd, sitt
kristliga leverne och sin kunnighet i läsning, skrivning och räknekonstens
första grunder. Då som sådana lärare ofta anställdes uttjänta soldater och
gamla gummor, återföll folkskolan delvis i gamla tidens primitiva under-
»Bakläxa» kallar konstnären denna dystra interiör jrån
en svensk skota på 1880-talet, i vilken lian placerat en
liten barfotalasse, som »sitter efter» vid katekes och
grif-feltavla. — Träsnitt efter teckning av okänd konstnär i
y>Svenska familj-journalen Svea» 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
