Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som den önskade snabbare seglingen drog naturligtvis med sig också
ändringar i tacklingen, bl. a. att resningen (masterna) måste göras högre, vilket
åter balanserades upp med införandet av smäckrare rundhult och tågvirke.
Detta allt måste säkert hava varit så gott som hela orsaken till, att de
norrländska redarna kommo att stå sig bra nog i fortsättningen, medan övriga
Sveriges redare merendels — i händerna på vissa efterblivna
skeppsbyggare — jämrade sig allt oftare över tilltagande dåliga affärer och till sist
nödgades sälja sina skepp.
Här må icke för Norrlandsbyggarnas del göras anspråk på att hava
inlett någon revolution i vårt skeppsbyggeri, ja, icke ens — i avvaktan på
närmare undersökningar — att med sina nog så viktiga reformer hava
påverkat yrkeskamraterna annorstädes. På Karlskrona kofferdivarv sjösattes
emellertid åren 1824—25 för firman Kantzow & Biehl de redan omtalade
skeppen »Preciösa» och »Calcutta», byggda av löjtnanten vid flottans
konstruktionskår Carl Pettersson. Det märkliga med dem är, att de osökt leda
tanken till tidigare i Norrland byggda skepp. De voro i vattenlinjen 3,7
gånger och över stäv mer än 4 gånger längre än bredden, vilket är nog
så karakteristiskt.
Särskilt »Preciösa» väckte allmän uppmärksamhet, vart hon kom. När
hon låg i docka i London (omkring 1840), avmättes hon för engelska
amiralitetets räkning, och full av entusiasm skrev vår framstående
skeppsbyggare O. E. Carlsund hem om dess vackra form, utseende och tackling,
vilket allt, sade han, kunde jämföras med de amerikanska paketskeppen
»och allmänt tycktes som om alla nationers sjömän tyckte om det». Detta
gör en skeppsbyggnadshistoriker het om kinderna, så mycket mera som
just dessa yankee-paketare voro världsberömda, »då skeppsbyggarens snille
och sjömannens duglighet gemensamt skapade den gyllene tid när män av
järn föde skepp av trä», som en välkänd engelsk sjöhistoriker skriver.
Tyvärr veta vi ingenting närmare om Petterssons skepp och lära heller
icke få det till följd av de gamla varvens bedrövliga likgiltighet för sina
arkiv. De utomordentligt intressanta skeppsdagböckerna äro också för länge
sedan förvandlade till snusstrutar eller förladdningar. Annars förhåller det
sig i detta speciella fall så, att de amerikanska paketskeppen ägde icke så
få tekniska drag av just svensk härkomst. Frågan är därför, om Pettersson
tillgodogjorde sig några amerikanska förbättringar av ett redan befintligt
svenskt maner eller om han förde ut egna originalskapelser, andra frågor
att förtiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
