- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 11. Det nya århundradet /
189

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från denna utvinna de mödosamt
uppodlade tegar, de behövde för sin
torftiga bärgning.

Under en lång tid framåt var
naturligtvis skogen därjämte rikligen
till finnandes för de krav på bränsle
och husbehovsvirke, som denna
bosättning uppställde. Det var
egentligen först med bergshanteringens
uppkomst, som man började få
känning av en helt ny sida av
skogshushållningen — nämligen
knappheten på skog.

Ovan har berörts den kontroll,
som anläggandet av sågverk var
underkastad, särskilt i bergslagerna.

Även skattehemmanens skogar
ble-vo föremål för inskränkande be-

Etthundratioårig, gallrad tallskog i Bosundet,
stämmelser beträffande den tillåtna Medelpad.

avverkningens storlek. Detta
grundade sig i åsikten, att hemmanet ej så finge brukas, att dess förmåga
att utgöra skatt till kronan äventyrades. Vi finna sålunda i 1734 års
allmänna lag, byggningsbalkens tionde kapitel, en bestämmelse om att
»skattebonde må nyttja sin enskilda skog till hustarf och salu, dock
det så sparsamt att skogen ej utödes ocli hemmanet förderfvas. Vare
och skyldig att först taga vindfälle, torra trän, qvistar och stubbar
till vedbrand, innan friska träd därtill fällas. Finnes skattebonde sin
frihet missbruka, böte 10 daler. Den räntan av hemmanet äger, hafver der
inseende å».

En annan bestämmelse, som nog så drastiskt illustrerar den vikt man
fäste vid skogstillgångarnas bevarande, återfinner man redan tidigare, i
1647 års skogsordning, som bestämmer, att den, som med vilja och
uppsåt utsatte skogseld och därmed gjorde skada, skulle, om han grepes,
böta med sitt liv och skadan ersättas efter »mätismanna ordom» av hans
bo, så långt det försloge.

Detta är en illustration till gångna tiders inställning till skogsvården
eller rättare sagt till skogshushållningen. Någon uppfattning om skogsvår-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/11/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free