Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska präst- och teologtyper — fotograferade i ett obevakat ögonblick i samband med
ärkebiskop Nathan Söderbloms begravning i Uppsala i juli 1931. — Foto Gunnar Lundh.
klagoämne, det glesnade i kyrkobänkarna, nattvardsbordet stod övergivet,
en sekularisering av kulturmedvetandet grep omkring sig. Men svårigheterna
mobiliserade och intensifierade de religiösa energierna, »den kristna
ståndpunkten fick en intensitet, en av motsatser och strider klargjord
självständighet» (Söderblom), teologien grep sig an med en väldig nyorientering, en
ny och överraskande rik syn på Skriften börjar ge sig efter det kritiska
jordskredet. Omsider sker det andliga genombrott vi angivit.
Den nya kyrkosynen, »den religiöst motiverade folkkyrkans tanke», lade
snabbt om kyrkans förhållande såväl till väckelserörelserna som gent emot
radikalismen. De förra, som kände sig ha nått sina högvattensmärken, sågo
sig konfronterade med en kyrkosyn, som måste medges lika äktkristet
legitim och väl motiverad som någonsin deras egen. Och de nya kyrkomännen,
ofta själva religiöst väckelsens barn — eller barnbarn — sökte ingalunda
ny strid, utan tvärtom avspänning. Varje samfund, menade de, borde i
trohet mot sin historia och andliga typ, utprägla sina religiösa åskådningar och
sin karaktär; det djupast och äktast kristna skulle helt visst bestå. Under
tiden borde man etablera samverkan i alla de frågor och uppgifter, som
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
