Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Broocman, skåneprästen C. A. Bergman, historieskrivaren Anders Fryxell,
Lars Johan Hiertas Aftonblad, Jonas Love Almquist och hans krets av
götiska romantiker, det s. k. Manhemsförbundet, »ädlingen, pedagogen och
människovännen» Torsten Rudenschöld och Erik Gustaf Gei jer bli de
banbrytande. Geijer, som hörde till dem vilka upplevde sin tid, tillkännagav
sitt »avfall» från sin förutvarande sociala och politiska konservatism, och
ropade: — »här är fråga om tankeväxling och tankealstring. Vilken värld
av intelligens är ej här i rörelse!–––I sanning, det båtar föga att med
tillslutna ögon och föråldrade anspråk tro sig kunna hejda livets ström».
Han insåg nödvändigheten av det tredje ståndets emancipation; skiljemuren
mellan en offentlig klass och en näringsklass gick inte längre att
upprätthålla. Men Geijer såg längre: han såg proletariatet, ej blott dagens, utan
det långa tåget av förtryckta från tidernas morgon, den morgon, i vilken
han finner, som han säger, att »trälen vänder mot höjden den panna och
en blick, som röjer att han, även han, är gammal bliven på jorden».
»Människan», säger han, »är ett sent begrepp i historien.» För Geijers syn
mörknade horisonten bakom dagens ljusa tavla: faran, menade han, står redan
bakom den bekvämt njutande, förfärlig — i mänsklig skepnad, men ofta
med ett vilddjurs passioner. Geijer hade i England skymtat detta mörka
och bittra proletariat. Den politiska demokratien, däri innesluten
bildningstanken, syntes vara den enda räddningen.
Tiden har mognat. Det moderna svenska folkbildningsarbetet uppstår.
Inledningen till detta blevo de studier, som generalkonsul F. A. Ewerlöf
gjorde under en resa i England 1830—31. 1832 översatte Ewerlöf till
svenska den liberale lorden Henry Peter Broughams bok »Om folkbildning».
Denna bok är fylld av uppslag till bildningsarbete i skiftande former.
Folkbildningsarbetet av i dag kan knappast sägas ha skapat något nytt utöver
Broughams linjer. Av dessa idéer tog Ewerlöf särskilt fasta på vikten av
att det skapades läsbara och värdefulla folkskrifter, som kunde tränga ut
till de breda lagren. Efter engelskt mönster stiftade Ewerlöf så tillsammans
med några praktiskt och idéelit intresserade män år 1833 Sällskapet för
nyttiga kunskapers spridande, »för att», som det hette, »verka för
arbetarklassens höjande i intellektuellt avseende». Det blev en ytterst gagnande
verksamhet, som sällskapet utövat genom tiderna. Den berömda
skriftserien: »Läsning för folket» är deras verk liksom att sockenbiblioteken slogo
igenom. 1830-talet är den period, då det fria, frivilliga folkbildningsarbetet
ideologiskt forberedes. Ingen svensk har gjort detta snillrikare och mera
281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
