Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av påvebreven framgår, hur
betänkligt tillståndet i själva verket
var under denna kyrkans äldsta tid
i Norden. Förlupna munkar,
dråpare och andra brottslingar sattes
till präster. I Smålandslagen måste
stadgas, att ingen fick tagas till
präst, som var mördare eller
mandråpare, som gjort inbrottsstöld i
kyrkor, som förlupit ett kloster, var
dobblare eller drinkare eller förde
ett sedeslöst liv. Dessa
förhållanden berodde, enligt kyrkans
förmenande, därpå, att prästerna
enligt landskapslagarna kunde
tillsättas av lekmän, vilket nog även hade
sin riktighet. Ovanligt var ej, att
prästgällen köptes och såldes utan
mycket hänsynstagande till, att rätt
person kom på rätt plats. Enligt
den kanoniska rätten — den
katolska kyrkans rättesnöre — skulle
prästerna tillsättas av biskoparna,
men det dröjde ända till början av
1300-talet, innan det svenska fol-
Präst under medeltiden, i mässkjorta och
mässhake vid altaret, invigande hostian eller
nattvardsbrödet, som han jämte kalken håller
i händerna. Till vänster handboken eller
missalet (jfr sid. 100). Flera dylika, utförda i
vackert tryck (se facsimil i bd 3) är o
bevarade. Den runda fläcken å prästens huvud år
tonsuren, ett av de andligas
invigningsmär-ken. — Målning å altarskåp från Hille kyrka
i Gästrikland. Statens historiska museum.
kets valrätt i dessa fall upphävdes genom en påvebulla. Härigenom fick
kyrkan större möjligheter att avsöndra olämpliga element, vilka givetvis i
hög grad äventyrade dess anseende.
Under den äldsta kristna tiden förekom icke någon teologisk
undervisning, och någon sådan kunskap fordrades ej heller för att bli präst.
Prästernas åligganden bestod huvudsakligen i att utdela sakramenten och
läsa eller sjunga mässan — bibeln var under denna tid sällsynt och synes ej
ens ha ingått i en landskyrkas bokförråd. Gudstjänstspråket var latin, och
stundom förstod nog varken församlingen eller prästen innebörden i de
lästa orden. En blivande präst kunde under dessa förhållanden nöja sig
med den undervisning, han erhöll av någon äldre kollega.
Samtidigt med domkapitlen inrättades emellertid även i stiftsstäderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
