Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk bebyggelse östanhavs. Av Eirik Hornborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talet benämnes än Nyby,
än Nybygd.
En urkund från år 1334
kastar ljus över
kolonisationsarbetets karaktär och
ledande principer. I en den
29 april nämnda år
daterad kungörelse, riktad till
invånarna i (Egentliga)
Finland, Nyland, Åland,
Tavastland och Satakunta,
förklarar konung Magnus
Eriksson, att nyodlingar i
fyra år skola vara
skattefria och att vem som helst
efter anmälan hos
konungens hövitsman Erengisle
Andersson eller hans
ställföreträdare må bosätta sig
i öde skogar och, sedan
frihetsåren gått till ända,
mot skatt inneha sina
odlingar, i händelse
utmarkens ägare icke själva
vilja eller kunna odla
dem. Folkungatiden
föregrep alltså Gustav Vasas
ryktbara doktrin: »sådana ägor, som obyggde ligga, höra Gud, oss och
Sveriges krona till».
Ortnamnsforskningen synes bekräfta urkundernas vittnesbörd. Så har
det påvisats, att Pyhäjoki (Helgå) kungsgård i Bjärnå (Perniö) och Ruona
kungsgård i Sagu (Sauvo), vilka socknar båda äro belägna sydost om Åbo,
inom sina forna områden ha att uppvisa övervägande svenska by anamn;
i många av dem ingår den om nyodling vittnande sammansättaingsleden
»böle». Detsamma är förhållandet med den gamla biskopsgården Kuustö
(Kuusisto), där nio namn av elva äro svenska. Detta synes tyda på
målmedveten kolonisation på myndigheternas initiativ. De nyodlingshemman,
Åbo domkyrka, det förnämsta minnesmärket över den
romersk-katolska kyrkans verksamhet i Finland.
Kyrkans yttre vittnar om många till- och ombyggnader. I
sitt ursprungliga skick invigdes den år 1300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
